Annons Kamstrup 2024

Mats Engdahl.

Material i kontakt med dricksvatten

Cirkulation 6/20

Rapport 2020-6 från Svenskt Vatten Utveckling är färdig. Typgodkännande av material i kontakt med dricksvatten – hygieniska egenskaper. Arbetet är efterlängtat sedan lång tid.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Mats Engdahl delar sin tid mellan Kretslopp och vatten i Göteborg och en roll som expert på dricksvattenproduktion hos Svenskt Vatten.

Berätta om bakgrunden, varför saknar Sverige ett typgodkännande på det här området?

– Någon gång på 60-talet skrev dåvarande VAV, som idag är Svenskt Vatten, ett avtal med Statens Planverk om att man skulle ta hand om typgodkännanden för produkter för yttre VA. Det gjorde man fram till 1994 då VAV sa upp avtalet med Boverket. Idag är det Rise Certifiering och Kiwa Sverige som är ackrediterade av Swedac att utfärda typgodkännanden för byggprodukter.

– Typgodkännanden fungerar bra på områden där det finns något att typgodkänna emot, till exempel inne i fastigheter. Där kan Rise och Kiwa Sverige titta på Boverkets byggregler och se om produkten uppfyller de funktionella kraven och de standarder som finns.

– När det gäller det som är utanför byggnaden  finns det inga tydliga myndighetsregler som säger hur de produkterna ska vara beskaffade. Det har i princip varit ett oreglerat område där man förlitat sig på standarder och gängse principer.

– Parallellt med det här började samarbeten utvecklats i Europa med European Acceptans Scheme, EAS, gemensamma europeiska regler för produkter i kontakt med dricksvatten. Det började runt sekelskiftet men avstannade 2007 då man konstaterade att det var för svårt.

– Några år senare drog Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien igång ett gemensamt arbete för att samordna sina regelverk för produkter i kontakt med dricksvatten, 4MS-initiativet. Där tittar man på metalliska, organiska och cementbaserade material.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

– Nu är frågan på väg in i dricksvattendirektivet där man utgår ifrån principerna som 4MS arbetat fram.

Men Sverige behöver ändå ha ett eget system?

– Dels kommer det ta lång tid innan det europeiska systemet kommer fullt på plats. Dels kommer det i dricksvattendirektivet att delegeras till kommissionen att utföra genomförandeakter på detaljerna i systemet. De första bitarna trillar på plats tre år efter att direktivet är antaget och innan systemet är i full funktion tar det ytterligare tre år. Sedan kommer det ändå bli svårt för en enskild VA-organisation att avgöra till exempel om ett visst cementbruk som ska användas i en reservoar uppfyller kravet i direktivet. Vi kommer ändå behöva ha ett eget nationellt system för att kunna följa upp produkter.

Berätta om ert arbete med de utredning­ar och rapporter.

– Det var några organisationer som ansökte om bidrag från SVU för att genomföra utvecklingsprojekt. Efter det första projektet som gällde hygieniska egenskaper avrapporterats så har nu del två startats, om mekaniska egenskaper och åldringsbeständighet.

– Det är viktigt för VA-organisationerna att ha förtroende för systemet. Förstå hur de luddiga formuleringarna i plan- och bygglagen används för att veta att en produkt är lämplig för kontakt med dricksvatten. Därför har det varit viktigt att ha en dialog mellan några större VA-organisationer, typgodkännandeföretagen och myndigheterna i en referensgrupp. Nu när rapport ett är publicerad ska vi ta kontakt med typgodkännandeföretagen för lite uppföljning samtidigt som arbetet med nästa del är igång. Den ligger ungefär ett år senare.

Ni vill definiera vad ett typgodkännande behöver omfatta för att fungera?

– Ja. Det man kan luta sig emot är det arbetet som 4MS har lagt ned på hur man bedömer produkter. Vi har fått ännu bättre inblick i det. Systemet för typgodkännande ska vara tydligt, transparent, trovärdigt, tillämpbart.

Annons Wateraid