Annons Kamstrup 2024

FOTO: Pixhill.com

Komplexa orsaker till kadmium i pasta

VA-aktuellt

Svensk pasta innehåller mer av den farliga tungmetallen kadmium, än italiensk pasta. Det visar analyser som Livsmedelsverket gjort och som SVT tagit del av. Livsmedelsverkets resultat stärker den undersökning som Cirkulation gjorde om kadmiumimport via mat redan 2013.

Livsmedelsverket har undersökt 104 sorters pasta i en undersökning som inte offentliggjorts ännu men som SVT kunnat ta del av. Analyserna visar att svensk pasta i snitt innehåller 0,05 mg kadmium per kilo, medan italiens pasta i snitt innehåller 0,03 mg per kilo.

Kadmiuminnehållet i mat är generellt mycket lite utforskat. ”Det är förbryllande att kontroller och lagstiftning för kadmium i gödselmedel, inklusive slam, är mycket mer omfattande än för mat som människor lägger direkt i munnen”, var en slutsats i rapporten Analys av fosforflöden i Sverige, som publicerades av Sveriges lantbruksuniversitet SLU 2013 (Linderholm/Mattsson).

Cirkulation gjorde därför en egen undersökning av spannmålsbaserade livsmedel tillsammans med agronomen Kersti Linderholm. Cirkulation ville då undersöka hur mycket kadmium som egentligen importeras i den stora svenska livsmedelsimporten. Frågan är relevant både ur hälsoskäl och ur kretsloppsperspektiv.

Den svenska pasta som Cirkulation undersökte då, i ett test av 30 spannmålsbaserade livsmedel innehöll då 0,034 Cd mg/kg-0,043 Cd mg/kg. Den italienska pastan innehöll då från 0,014-0,038 Cd mg/kg.

Frågan är varför det ser ut så här. Svensk mark innehåller inte så mycket kadmium jämfört med en hel del andra marker, troligen så gör mullhalt och pH-värden att det tas upp relativt mycket kadmium i det man odlar i alla fall.

Jan Eriksson, docent i markkemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, antog 2013 att det borde vara skillnader i jordarna som gör att de svenska värdena ofta ligger i nivå med de utländska, trots skillnaderna i kadmiumhalter i jorden. Han berättar att han själv varit skeptisk till hur stor skillnaden är, men har omvärderat det.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

– När jag sett siffror på jordar i Europa så har jag räknat lite på dem och då fick jag en hel pH-enhet i skillnad på jordar i Europa och det gör skillnad, sa han då till Cirkulation.

Han tror heller inte att bearbetningen av åkermarken gett särskilt mycket resultat. Ibland har svenska jordar kalkats för att göra dem mindre sura men det är inget som görs strukturerat idag. Den största kalkningen sker i Skåne, som är det enda svenska området som redan har kalkrika jordar. Detta för att de skånska sockerbetorna trivs bättre då.

– Kalktillståndet i svenska jordar är inte så bra som vi tror. På senare år har det inte kalkats mycket alls. Det har sålts väldigt lite kalk nu när lönsamheten på svenska jordbruket varit låg. Kalkningen är långt ifrån optimal i Sverige men det är samtidigt inget universalmedel. När man kalkar minskar man tillgängligheten på mikronäringsämnen också, säger Jan Eriksson.

Kersti Linderholm är inte enig med Jan Eriksson när det gäller hur mycket svenska jordar skiljer ut sig i ett europeiskt perspektiv.

– Jag kan inte hitta belägg för detta i de stora miljöundersökningar som görs. Resonemanget bygger på historiska antaganden om jordarter som inte är relevant längre eftersom vi kalkar de jordar som behöver kalkas. Merparten av svensk åkermark har normalt pH, ansåg Kersti Lin­derholm.

De varor som hade de högsta kadmiumhalterna i Cirkulations test var couscous importerad från Marocko (0,093 Cd mg/kg) samt skalade solroskärnor från Bulgarien/Argentina/Kina, som låg mellan 0,100-0,237 Cd mg/kg. (EW)

Läs mer:

Importen av kadmium till kretsloppet (Cirkulation 2/13)

Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten

För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på VA-tidskriften Cirkulation, och registrerat ett personligt inloggningskonto.

Läs mer om våra abonnemang

Har du redan ett inloggningskonto? Klicka här

Annons Wateraid