I kvarteret runt St Kjelds Plads grävs asfalten upp och ersätts med nya mötesplatser där vatten och planteringar står i fokus. Köpenhamns första klimatkvarter satsar på att göra området mer attraktivt och samtidigt anpassa det för att klara extrema regn.
Kvarteret i östra Köpenhamn är ett gammalt bostadsområde med breda gator och mycket asfalt. Gediget, men tråkigt helt enkelt. Det ligger också i anslutning till en av motorvägarna in till Köpenhamn, som hamnade 15 centimeter under vatten vid skyfallet 2011.
– Det ska vi ändra på, säger Stefan Wern, som jobbar på Klimakvarterets sekretariat, när han visar oss runt i kvarteret. Tjugo procent av de hårdgjorda ytorna ska förvandlas till levande gröna stadsytor med träd och regnträdgårdar. På så sätt ska 30 procent av dagvattnet tas om hand lokalt och avlasta Köpenhamns hårt belastade avloppssystem.
Genom att analysera kvarteret ur olika aspekter visade det sig att totalt 50 000 av kvarterets 270 000 kvadratmeter vägyta kan omvandlas genom att gatorna designas om och parkeringar flyttas. Det kommer varken att påverka trafikflödet eller minska antalet parkeringsplatser.
Först ut är Tåsinge Plads, som som invigdes i slutet av förra året.
– Tidigare var det egentligen ingen som utnyttjade Tåsinge Plads utom hundägarna som rastade sina hundar här. Många struntade i att plocka upp efter hundarna så det var en ganska trist och äcklig plats, säger Stefan Wern.
– Men torget är omgivet av vackra hus och har sol nästan hela dagen och hade därför en stor utvecklingspotential. Vid Tåsinge Plads visade det sig att vi kunde omvandla mer än tusen kvadratmeter asfalt.
Den omfattande dialogen med de boende har lett ett stort engagemang i projektet.
– Överhuvudtaget har det varit viktigt att anpassa Tåsinge Plads till vad människor vill ha. Och en viktig erfarenhet är att inte sälja in ett sådant här projekt med dagvatten i fokus utan som ett försök att få en fungerande stad.
Den gamla hundrastplatsen har därför idag ersatts av ett torg, gröna kullar och slänter där gräs, blommor och träd växer för fullt. Här finns plats för såväl kulturliv som möjligheter att ligga och sola, sitta och fika och leka. Vattnet sipprar ner genom växtligheten och under mark finns stora tankar som samlar upp dagvattnet. Totalt fördröjs och hanteras regnvatten från en total yta om 4 300 kvadratmeter, vilket motsvarar storleken på en halv fotbollsplan.
På det lilla torget står regnparasoller som skulpturala element och samlar upp vatten. Där finns det också möjlighet att pumpa upp det renade vattnet så när det rinner ut i små kanaler passar det utmärkt för vattenlek.
– Att ta hänsyn till barnens behov är en viktig del av klimatkvarteret. Alla barn älskar att leka med vatten och då ska det vara så rent att det tål att drickas. Därför renas dagvattnet under mark med UV-ljus, berättar Stefan Werner.
Efter att ha tittat närmare på Tåsinge Plads och lekt lite med vattnet där går vi vidare och Stefan Werner pekar ut vattentankar som har placerats ut för att samla upp regnvatten. Det kan sedan användas för att vattna växterna som har planterats i pallkragar. När vi fortsätter finns det här och där nya planteringar framför hus där regnvatten ska kunna samlas istället för att via stuprör ledas ut direkt på hårdgjorda ytor. Stefan Werner sätter ord på det många tänker:
– Den stora utmaningen blir driften.
Efter Tåsinge står nu det större torget St Kjelds Plads på tur, det blir kvarterets nya gröna hjärta. Även gatan Bryggervangen ska bli grönare för att fördröja dagvattnet. Den ska också byggas om till en »skybrudsveje« för att leda bort dagvattnet från klimatkvarteret via de andra »skybrudsvejerne« Tåsingegade och Kildevældsgade till Østerbrogade. Där samlas det upp i en »skybrudsudledning« och leds vidare ut i hamnen. Till vardags fungerar en »skybrudsvej« som en vanlig gata för bilister, cyklister och gående. Sedan utformas den så att vattnet inte samlas mot husfasaderna utan hålls kvar på vägbanan genom förhöjda trottoarkanter.
De stora, och för Köpenhamn, karaktäristiska innergårdarna ska också göras grönare. Och utplaceringen av vattentankar, pallkragar och mindre gröna uppsamlingsytor fortsätter. Många tak får grönytor och odlingsmöjligheter. En av kvarterets stoltheter är den 600 kvadratmeter stora fullskaliga grönsaksodlingen på taket till Nellemanhuset i lä av Danmarks Statistiks brutala tegelkoloss. Här finns också bikupor och hönshus. Odlingen bedrivs av föreningen ØsterGRO, och stöttas ekonomiskt av fonder och organisationer som främjar ekologisk odling, och av Köpenhamns kommun.
– Kvarterets invånare kan också starta egna mindre klimatanpassningsprojekt. Vi står gärna för information och rådgivning, och det finns ett anslag om drygt 600 000 svenska kronor att söka bidrag från, säger Stefan Wern.
De boende i klimatkvarteret får alltså inte bara nya grönomården och mötesplatser utan också ett bättre mikroklimat och ökat djurliv. Och en attraktivare boendemiljö med minskad risk för översvämningar har förstås en positiv påverkan på bostadspriserna. Inte undra på det stora engagemanget.
