Över 8 000 vattenproffs från hela världen samlades i Köpenhamn i mitten av september för IWA:s World Water Congress and Exhibition. Inspirerande och många spännande presentationer, är omdömet från de svenska besökare som Cirkulation tagit pulsen på.
Det är ett stort evenemang med ett långt namn: IWA:s World Water Congress and Exhibition. Programmet omfattar allt ifrån organisationen International Water Associations formella förbundsmöte till tekniska seminarier, politiska möten och utställning till prisutdelningar, studiebesök och middagar.
– Det är ett väldigt omfattande program med sex olika övergripande spår. Det här var den mest välbesökta världsvattenkongressen någonsin med över 100 tekniska sessioner och 500 posters totalt, berättar Thor Wahlberg, dricksvattenspecialist hos Sweco, som också var en av de tre svenska representanterna på IWA:s förbundsmöte.
– Det är intressanta frågor. En stor diskussion är att akademiker och användare behöver närma sig varandra. IWA behöver få med fler VA-huvudmän i sitt arbete där, säger Thor Wahlberg.
Den andra stora frågan på mötet handlar om Open Access, alltså att vetenskapligt publicerade artiklar ska vara tillgängliga för alla. Abonnemang på IWA:s vetenskapliga tidskrifter har varit en dominerande inkomstkälla för organisationen.
– Idag är det Open Access på nästan allt från IWA, säger Thor Wahlberg.
Lösningen för att få inkomster är istället att det vetenskapliga samhället börjar att betala för publiceringar i vällästa vetenskapliga publikationer, då gäller det att kunna visa på att det är många som läser.
Resten av tiden ägnade Thor åt dricksvattenfrågor. Ett intressant föredrag var från en grupp som kombinerade ultrafilter med elektricitet för regerering. Spänningen över membranet innebär en typ av jonisering som ökar avskiljningen av organiskt material och effektiviserar backspolningen.
Ett intressant danskt föredrag redovisade jämförelser mellan grundvattenverk. En databas över 50 vattenverk har gjorts tillgänglig där prover i filtersand tagits.
– Slutsatsen var att vattenverken producerade mindre volym än vad som är brukligt jämfört med referensböcker. De flesta vattenverk är lågt belastade. Jag känner igen det här. De producerar mindre än vad de är avsedda för. Det ger en dålig utnyttjandegrad, säger Thor Wahlberg, som saknar den här typen av jämförelser i Sverige.
Bland de övriga seminarierna som han hann med att besöka fanns en spännande presentation från finska försök med att tillverka kol lokalt för vattenverk.
– Typ kolmilor, även om det idag är pyrolys på industriell skala. De använder bimaterial från skogsbruk och aktiverar kolet i ånga på 800 grader. På detta sätt skulle man slippa att importera aktivt kol som idag många gånger kommer från Kina, säger Thor Wahlberg.
Annika Malm, VA-chef i Kungsbacka var också på plats. Hon besökte seminarier som hölls på en mer övergripande nivå om ledarskap och att förhålla sig till oron i världen, kopplat till vattenfrågor.
– Man får en påminnelse om att man måste lyfta blicken. Allt hänger ihop, vi lever i en global värld och det vi gör är viktigt, säger Annika Malm.
Samtalen hölls utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv.
– Inspirerade medarbetare gör ett bra jobb och där har vi ett stort ansvar som ledare, menar Annika Malm, som fått en påminnelse om att alla små aktörer drar sitt strå till stacken.
– Vårt uppdrag spiller över på hela samhällsbygget. Vi behöver se till att vi också bidrar till en mer hållbar världsutveckling. Som ledare har du en plattform att prata utifrån. Genom att inte bara vara i det dagliga utan att också ha ett ledarskap i de större frågorna, så bidrar vi, säger hon.
– Det här framfördes från många olika håll från många olika delar av världen. Det var tydligt att det finns en vilja även på hög nivå för att gå mot en mer hållbar utveckling. I vårt fall är Kungsbacka en liten spelare men vi är ändå med och spelar, säger Annika Malm.
På plats hade Kungsbacka kommun en poster-utställning om digitalisering.
– Vi som en liten verksamhet vet inte alltid vart vi ska i digitaliseringen. Vi försöker istället testa och göra, och vi lär oss alla i organisationen. Vi stärker förmågan att lära in nytt och förändra. Det är viktigare att vi gör, inte alltid vad vi gör, förklarar Annika Malm, som också höll ett eget föredrag om att jobba med strategisk förnyelseplanering i en liten VA-verksamhet. Hennes budskap var att inte försöka med allt utan att ta det stegvis, att få politiska beslut på enkla steg så att det går att börja röra sig i rätt riktning.
– Vi ville dela med oss av det konceptet, säger Annika Malm, som påpekar att det är viktigt för oss från Sverige, att vara med på de här arenorna och att ta in kunskap utifrån.
Svenska Gustaf Olsson, professor emeritus inom Industriell elektroteknik och automation, höll en inspirationsföreläsning som gjorde stort intryck både på Annika Malm och på Anneli Andersson Chan, senior konsult hos Ramboll, som också var på plats.
– Det satte stämningen för varför vi var här. Han är en otrolig talare och inspiratör. På ett pedagogiskt vis kunde han sätta sambanden med att vatten är en del av allt och alla de globala samband som finns, säger Anneli Andersson Chan och nämner en bild från föredraget på en liten flicka i Nepal som undrade vad de som jobbar med vatten kan göra för henne.
– Det gör skillnad det vi gör. Man lyfter blicken, säger Anneli Andersson Chan.
Anneli Andersson Chan höll egna presentationer inom området mikroföroreningar inom avloppsrening, utifrån pilotförsök och förstudie kring läkemedelsrening i Växjö. Slutsatsen blev att det kan vara svårt att hitta enskilda tekniklösningar som ensamma klarar jobbet. Istället att man utifrån hur val och framtida krav kan kombinera lösningar.
– Vi pratade också lite om att titta på våtmark för efterpolering och för att flytta en utsläppspunk, men också för reduktion av läkemedelsrester, säger Anneli Andersson Chan.
Efter henne presenterades ett danskt projekt om våtmarker där de följt påverkan på antibiotika, både i våtmarker som sekundär behandling och som efterpolering. En trend just nu är att återigen börja titta på naturbaserade lösningar. Enligt Anneli kan det ge många spännande fördelar, dels energimässigt men också när det gäller vad biologiska system tillför.
– Det här borde fler ta reda på mer om, säger hon.En annan fråga hon ägnade sig åt är klimatneutralitet. När VA-branschen nu ska börja jobba på allvar med klimatfrågan i anläggningar så ställs många frågor om hur man jobbar med mätningar och beräkningar.
– Vi pratade också om risken med tunnelseende. Om vi bara pratar CO2 så kan vi tappa huvudfokus på hygien och rening, säger Anneli Andersson Chan.
Lustgasutsläpp är ett stort problem inom avloppsrening.
– Det är jättesvårt att se hur vi ska räkna på lustgasen. Här var VA Syd aktiva i diskussionen. Den här mätningen är svår att få till, säger hon och berättar att danskarna nu måste göra detta, då de inom några år ha en skatt på utsläppen.Lustgas kan bildas på många sätt och det går till exempel inte enkelt att säga att någon processlösning är att föredra framför en annan.
– Ju fler data och ju fler mätningar och erfarenheter som finns, desto närmare kommer vi men det är en gigantisk utmaning för hela sektorn. Många har underskattat detta och lustgas har en väldigt stor klimatpåverkan, säger Anneli Andersson Chan.
Klara Westling hos Svenskt Vatten var i Köpenhamn precis efter att Svenskt Vatten lanserat satsningen Klimatneutral VA.
– Nu kan VA-organisationerna ansluta sig till initiativet. Alla som ansluter sig får tillgång till verktyget, berättar Klara Westling, samtidigt som en kartläggning av läget i Sverige, Danmark, Finland och Norge presenterades under konferensen.
– Vi i Sverige börjar med driften. Nästa steg är byggnation, ett arbete som är påbörjat, säger Klara Westling.
Svenskt Vattens satsning innehåller klimatberäkningsverktyg för ledningsnät, vattenverk och reningsverk. Det omfattar även påverkan av kemikalieproduktion, transporter och annat som används i driften. Även positiv klimatpåverkan kan beräknas, från till exempel biogasproduktion.
– Vi har jobbat tillsammans Danmark, Norge och Finland för att kartlägga var vi står i de olika branschorganisationerna. Vi har många likheter och kan vi jobba ihop i den här frågan blir vi starkare, även i lobbyarbete, säger hon.
Men även om det finns likheter så finns också skillnader.
– Vi har nu tagit fram en rapport om våra gemensamma nordiska ambitioner i frågan. Med modeller från Sverige och Danmark och några olika exempel från de olika länderna. Det är tydligt att stora anläggningar släpper ut mer än små, men att de är mer effektiva per pe, säger Klara Westling.
– Vi ser att det troligen kommer att komma lagkrav även i Sverige och det är en hjälp till våra medlemmar. Det här ska vara ett stöd i ett pågående arbete eller i det arbete som ändå måste komma oavsett, avslutar hon.
Salar Haghighatafshar, vid Lund universitet var på plats för att prata om modellering av ledningsnät och bevaka dagvattenfrågor.
– Två tydliga saker som jag noterat kring dagvattenhantering och klimatanpassning av stadens infrastruktur och ledningsnät är att man här tittar på hela staden som helhet, inte på grannskapsnivå, säger Salar Haghighatafshar.
Den storskaliga ansatsen är lite ovan. Annars handlar det ofta om fallstudier på enstaka områden.
– Den andra saken är hur populära digitala verktyg blivit. Digitalisering har tagit över på ett positivt sätt med maskininlärning, AI och liknande. Det har varit många seminarier kring den typer av frågor. Det syns också i utställningen med företag som utvecklat modeller och system för digitalt stöd, säger Salar Haghighatafshar.
Han tycker att det är en välkommen utveckling men att det märks en viss omognad i tillämpningarna för VA-området. Det uppstår lätt en viss förvirring kring terminologin.
Han var också på en session för skandinaviska länder där olika aktörer pratade om hur de arbetar med klimatanpassningar i sina vardagssituationer.
– Köpenhamn ligger bra till när det gäller klimatanpassning efter översvämningskatastrofen 2011. Politiker och beslutsfattare agerade väldigt snabbt, även med ändringar i lagstiftning. De har lyckats implementera fysiska klimatåtgärder i Köpenhamn, menar Salar Haghighatafshar.
På världskongressen fanns även en utställningsdel. Magnus Arnell, från Rise är aktiv i IWA Sverige och har varit ansvarig för den svenska montern. Han berättar att intresset har varit stort.
– Det är naturligtvis många svenskar som kommer till oss men det är även många internationella gäster. För min egen del är det många forskarkollegor från universitet och organisationer i hela världen som vill prata, berättar Magnus Arnell.
Den svenska montern hade 21 utställare, en blandning av kommunala VA-organisationer, leverantörer och konsulter samt även forskningsorganisationer.
Nästa IWA World Water Congress and Exhibition hålls i Toronto, Kanada, augusti 2024.
