På Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje finns över 20 års erfarenhet av läkemedelsrening, av processavloppsvatten. Förutsättningarna skiljer sig från ett kommunalt reningsverk men anläggningen är intressant.
I en MBBR-process med mikrosvampar renas processavloppet från Astra Zenecas medicintillverkning i Södertälje, vid företagets egna reningsverk i Gärtuna. Efter rening leds vattnet direkt till recipient. Verket togs i drift 1998. Innan dess fanns enbart en aktivslam-anläggning som förbehandlade avloppet innan det pumpades vidare till det kommunala Himmerfjärdsverket.
– Huvudprocessen här har i stor sett varit densamma genom åren men vi har ökat kapaciteten och gör kontinuerliga justeringar, berättar Peter Gruvstedt, chef för reningsverket.
När verket byggdes testades flera olika processlösningar. Tillverkning av läkemedel sker ofta oregelbundet. Det gör att sammansättningen på avloppet varierar kraftigt. En stor utmaning var därför att utveckla en robust men samtidigt flexibel process för att kunna hantera variationerna och större förändringar. När verket uppfördes för över tjugo år sedan fanns också processer i produktionen som gav mycket fosfor i avloppet. Den produktionen finns inte längre kvar i Sverige. Idag finns istället behov av att dosera fosfor för att få rätt närsaltbalans.
Processen är designad för att både bryta ned och adsorbera substanserna i inkommande processvatten från läkemedelstillverkningen.
Först sänks pH-värdet i två bufferttankar utanför reningsverksbyggnaden, för att göra vattenmiljön lämplig för de tre steg där mikrosvampar på bärare bryter ned substanserna. Mikrosvampar visade sig tåligare än bakterier när anläggningen byggdes. Då var det inkommande processvattnet mer toxiskt än vad det är idag.
Det har att göra med de stora produktionsförändringar som skett hos Astra Zeneca i Södertälje. Vissa processer som genererade hög TOC-belastning har försvunnit och annan produktion har tillkommit.
Efter mikrosvampsteget sker en flotation samtidigt som pH-värdet höjs igen. Sedan tar en MBBR med bakterier vid. Efter det mixas aktivt kol i pulverform in i vattnet, 100 gram per kubikmeter. Slutbehandlingen består av kemisk fällning, flotation och slutpolering i kontinuerliga sandfilter. Slammet, som utgör en blandning av biologiskt slam från svamp- och bakteriesteg, aktivt kol samt fosforhaltigt kemslam, går efter avvattning till förbränning.
– Processvattnet har förändrats över tid. Innan vi tar emot nya vattenströmmar är vi från reningsverket med tidigt för att utvärdera om dessa kan behandlas i processen. Om en ny aktiv substans tas in så utförs tester i laborativ miljö där vi utvärderar eventuell påverkan på processen, gör analyser för att beräkna reduceringsbarheten av den nya substansen samt utför miljöriskbedömning, berättar Peter Gruvstedt.
Han berättar vidare att substanser som riskerar att störa processen eller inte ser ut att kunna reduceras i tillräcklig omfattning inte accepteras för omhändertagande direkt vid reningsverket. I de fallen utreds alternativt omhändertagande, vilket kan vara förbehandling eller uppsamling för extern destruktion.
Det senaste tillskottet till reningsverket är en förbehandlingsanläggning dit extra svåråtkomliga substanser leds. Från processanläggningar i fabriken som hanterar de substanserna leds processavloppet nu direkt till förbehandlingen där en hög dos aktivt kol tillsätts redan inledningsvis.
– Vi kan också recirkulera vattnet till bufferttankarna om det skulle uppstå störningar i processen, säger Peter Gruvstedt.
Även om verket börjar bli äldre så håller tekniklösningar fortfarande.
– Vi har en aktiv omvärldsbevakning och tittar på alternativa tekniker. Ozonering och aktivt kol är ju de tekniker som konkurrerar i huvudsak men det finns även andra spännande tekniker på frammarsch som enzymatisk rening och metoder som kombinerar adsorption och oxidation. I dagsläget är det dock inte motiverat att ändra några större delar av processen. Det har att göra med hur sammansättningen ser ut i nuläget men det kan förändras snabbt om nya produkter tillkommer eller om vissa produktionsvolymer ändras kraftigt. Det är därför viktigt att hela tiden arbeta proaktivt och att ha ett aktivt uppströmsarbete, säger Peter Gruvstedt.
I jämförelse med intaget av avlopp till ett kommunalt reningsverk är situationen för ett industriavlopp av den här karaktären helt väsensskild. Varje år gör produktionsenheterna en genomgång där de redogör vad de ska ha för produktion kommande år. Utifrån underlaget kan förväntade utgående koncentrationer från reningsverket av respektive aktiv substans estimeras och jämföras med ekotox-data.
– På så sätt kan vi vidta åtgärder i förväg för att minimera risk för recipientpåverkan. Mätkampanjer och analyser utförs också som komplement. Vi kan hela tiden hålla god marginal, säger Peter Gruvstedt.
På årsbasis hanteras cirka 250 000 kubikmeter processvatten, vilket gör 25-30 kubikmeter i timmen dygnet runt. Flödena går ner under semestertiderna på sommaren.
–––
Astra Zeneca ingår i Pharmaceutical Supply Chain Initative, PSCI, ett kunskapsutbytesinitiativ där 40 internationella läkemedelskoncerner ingår. Syftet är att hantera frågor kring läkemedel i miljön.
