Säffle kommun testar en ny typ av geotextilduk där oljerester (kolväten) kan brytas ned i textilen. Duken har hittills bara använts i några få projekt i landet.
När en ny bollhall byggs i Säffle tar VA-ansvariga chansen att testa ny dagvattenreningsteknik för de parkeringsytor som byggts för att kunna ta emot fler besökare.
– Det är också en anledning till att vi valde just den här lösningen. Vi har ett krav i kommunen om att är det över 50 parkeringsplatser så måste det vara någon form av dagvattenrening, berättar Erik Martinsson, Planeringsingenjör VA, Teknik och Fritid, Säffle Åmål.
Normalt blir lösningen vid parkeringsplatser en oljeavskiljare.
– Eftersom det är vår Fritidsenhet som driftar den här bollhallen så är det personal som inte är bekant med att hålla på att drifta pumpstationer eller oljeavskiljare. Det ska bokas in tömning av oljeavskiljare, rening av koalescensfilter och det ena med det andra. Det blir ganska tungt driftsmässigt för en avdelning som inte håller på med detta normalt, säger Erik Martinsson.
Parallellt sattes ett flödeskrav på den nyasfalterade ytan så det behövdes någon typ av dagvattenlösning för att ta hand om den ökade avrinningen.
– Plötsligt såg vi att kostnaderna drog iväg ganska snabbt i relation till storleken på etableringen i övrigt, om det dels ska byggas dagvattenmagasin och dels sättas oljeavskiljare, säger Erik Martinsson.
Erik och hans kolleger gick igenom olika alternativ. Öppna lösningar var svåra i miljön. Med ett underjordiskt magasin blir det dyrt. De hade tidigare blivit uppvaktade av grossisten Dahl som i sitt sortiment har en ny typ av geotextil utvecklad i Frankrike; aquatextilen Tencate Geoclean.
– De hade tidigare försökt att sälja in den här duken men då hade vi inget objekt som passade. Vid det här tillfället så såg vi att då kan vi bygga ett perkolationsmagasin i form av ett makadammagasin. Vi testar att lägga in den här duken för att få en kompakt lösning med minimalt driftbehov, säger Erik Martinsson.
Duken är konstruerad så att den stimulerar markens mikroorganismer att bryta ned kolväten.
– Samtidigt är vi lite osäkra på den. Jag letade själv inför den här etableringen efter referensobjekt som vi kunde titta på, det enda jag kunde hitta var att Simrishamn byggt någon form av infartsväg eller liknande genom en vattentäkt där man lagt ned den här duken. I övrigt var det mest laboratoriedata på effekten av duken. Därför var också miljökontoret lite skeptiska, de är ju väldigt vana vid att det blir en oljeavskiljare med by-pass-funktion för dagvatten, förklarar Erik Martinsson.
Textilen innehåller en mineralbaserad tillväxtaktivator som ska öka nedbrytningshastigheten av olja, genom i marken naturligt förekommande bakterier och andra mikroorganismer.
I dialog med miljökontoret har magasinet i Säffle nu utformats så att det går att genomföra provtagning när parkeringsytan är färdig. Teknik och Fritid ska ta prover på inkommande och utgående vatten och kontrollera reningseffekten.
– Vi har den som ett litet utvärderingsobjekt för att skapa erfarenhet om hur den fungerar. Visar det sig att det inte gör det så får vi helt enkelt sätta ner en oljeavskiljare., berättar Erik Martinsson.
Duken är konstruerad i flera lager som gör den fukthållande så att det ska det etableras ett ekosystem i den övre delen av duken som ska vara gynnsamt för mikroorganismer. En aktivator i det övre skiktet frigörs efterhand och ska gynna de mikroorganismer som bryter ned oljerester.
– Karaktären på duken ska göra att den inte heller släpper igenom större volymer och permabiliteten ska inte påverkas av att det eventuellt ligger olja på den. Den ska inte kunna sätta igen. På en annan typ av yta med större risker för större spill, så kanske en oljeavskiljare vore lämpligare då den är enklare att tömma, resonerar Erik Martinsson.
Textilen är uppbyggd av olika fiberskikt, behandlade med tillväxtmineral, som adsorberar olja. Därefter bryts oljan ned och renas av bakterier och svampar i jorden. Det övre skiktet bryter ned oljan med hjälp av naturens bakterieflora, en process som stimuleras av det undre, återfuktande skiktet.
Enligt leverantören kan duken bryta ned ett gram per kvadratmeter i veckan. Kapaciteten ska efter ett år ha ökat till två gram per kvadratmeter i veckan.
Vid bollhallen har det nu blivit en kombinationslösning med ett utjämningsmagasin för höga flöden. Parkeringsytan är cirka 8 000 kvadratmeter. Volymen på magasinet är cirka 150 kubikmeter.
Konstruktionen är enkel. I botten av ett långt dike har först en vanlig markduk lagts för att få en separering.
– Sedan lägger vi ett lager med tvättad makadam, fraktion 16/32, för att få en porositet och få den utjämningsfunktion som vi vill ha. Sedan lägger vi på duken som är det renande lagret. Vattnet som rinner ut ovanpå duken måste rinna igenom den för att komma ut ur magasinet. I botten under makadamlagret ligger en dränering som är utloppet från magasinet. Sedan står det tre vattenbrunnar i magasinet där vattnet rinner ner genom gallerbrunnarna. Ut ur brunnarna går det ut en dräneringsledning med ganska grov kapacitet som fördelar ut vattnet i det övre lagret ovanpå duken. Dränröret är kopplat mellan brunnarna så de har kommunikation. Vattnet rinner ut i dräneringen och kan inte korsa den utan att gå igenom duken, förklarar Erik Martinsson.
Skulle magasinet bli överbelastat så fylls det upp till kanten där det kan bräddas orenat på samma sätt som en konventionell oljeavskiljare. I varje dagvattenbrunn ligger ett sandfång där prover kan tas på vad som går in i magasinet och sedan vid utgående ledning på vad som går ut.
– Vi ville inte ha för grovt material, för att inte riskera att punktera duken även om den är ganska robust. Det går ju att bygga med lecakulor också. För det här magasinet kostar duken 60 000 kronor så den är inte gratis men kanske halva priset mot vad en oljeavskiljare kostar och över tid ska det ju vara mycket billigare eftersom det påstås vara så lite underhåll, säger Erik Martinsson.
Erik Martinsson är nyfiken på livslängden på textilen. Carl Ifwer är geotekniker Mark och VA, hos Dahl Sverige AB.
– Väl installerad i marken kommer produkten ha kvar sina nedbrytande egenskaper över mycket lång tid, mer än 60 år. Tillväxtmineralet försvinner inte utan kommer att vara kvar i marken, berättar Carl Ifwer för Cirkulation.
En fundering Erik Martinsson har är eventuella framtida krav på metallavskiljning. Duken är bara avsedd för olja.
– Där har ju även oljeavskiljare en brist, även om de har en viss funktion då en del metaller binds till oljan och avskiljs med den. Så det kan vara en brist här om miljökraven på avskiljning av metaller skulle öka. Vi kommer nu att testa både olja och metaller för att se om den ändå har någon metallavskiljande förmåga, konstaterar Erik Martinsson.
– Aquatextilen tar inte upp några tungmetaller utan då måste man titta på andra lösningar, konstaterar Carl Ifwer som samtidigt flaggar för att företaget även har såna lösningar på gång.
–––
Säffle Åmål Teknik och fritidsförvaltning skapades 2011. All personal är anställd av Säffle kommun. Åmål faktureras sedan för det driftarbete som utförs i kommunen. Förvaltningen arbetar med två budgetar men alla anläggningar ägs av respektive kommun. Samarbetet är ovanligt då det rör kommuner i två olika län: Värmland och Västra Götaland.
