Sök
VA-aktuellt
FOTO: Erik Winnfors Wannberg

FOTO: Erik Winnfors Wannberg

Gamla sandfilter bäst

Tack vare ett utvecklat bakteriellt ekosystem är gamla sandfilter mer effektiva än nya. Det visar en ny studie vid LTH.

En unik på plats-studie vid Ringsjöverket i Skåne visar att gamla långsamfilter med sand är effektivare än nya. I de äldre finns ett utvecklat ekosystem av hungriga bakterier som renar vattnet. De nya resultaten som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Water Research, banar väg för både effektivare filter och varningssystem.

Sandy Chan och Catherine Paul, forskare i teknisk vattenresurslära respektive teknisk mikrobiologi vid LTH, har undersökt en av de vanligare vattenreningsmetoderna i Sverige: sandfiltrering. Deras rön visar att äldre sand- och gruslager fungerar bättre än nya.

- Sandfiltrering är redan från början en hållbar reningsmetod. Den kräver inga farliga kemikalier och generar inget miljöfarligt avfall. Med de här nya rönen blir den ännu mer attraktiv, säger Catherine Paul, i ett pressmeddelande.

Att sandfilter innehåller mikroorganismer är inte helt ny kunskap. Dock har man trott att sandfilter bidrar till att minska antalet bakterier – men så är det alltså inte.

–  Snarare är det så att sandfiltreringen ändrar sammansättningen av mikroorganismerna, och då till det bättre. Bakterierna undanröjer många skadliga bakterier, virus, parasiter och andra otrevliga ämnen. Exempelvis har vi sett att gamla sandbäddar alltid filtrerade bort förorenande E. coli-bakterier, vilket ny sand ibland hade svårt med, säger Catherine Paul.

Kvar finns många oskadliga bakterier som följer med dricksvattnet.

Inte nog med att äldre filter tycks vara effektivare. Bakteriekulturerna skiljer sig också åt. Vilken sand som var med från början styr vilka mikroorganismer som växer till sig. Likaså vilken ”mat” de får, alltså vilken typ av smuts som finns i vattnet. Det färdiga dricksvattnets bakterieflora påverkas därmed av vilket sandfilter det har passerat.

– Precis som vi alltmer börja tala om hur viktig vår tarmflora är för vårt välmående, bör vi också börja prata om vår ”sandflora”. Vi behöver bra sandflora för att hålla bort farliga ämnen från dricksvattnet, så den är viktig för vårt välmående. Bakteriefloran i kranvattnet varierar, och vi vet än så länge väldigt lite om hur den påverkar oss. Den frågan vill vi gärna gräva vidare i, säger Catherine Paul.

Tack vare den här kunskapen går det att bygga nya sandfilter bättre och lättare justera befintliga, menar forskarna.

- Man kan likna det vid att baka surdegsbröd. När nya ska byggas tas sand från äldre filtreringsanläggningar.

En annan vinst med att bättre förstå sandfiltrens mikroorganismer är att kunskapen banar väg för ett effektivare varningssystem via så kallad DNA-baserad flödescytometri. Med den här tekniken kortas svarstiden från en till tre dagar till 15 minuter.

En tredje fördel med att förstå sandfloran handlar om att lättare kunna anpassa filtren till förändrade klimatförhållanden.

-  Biologiska system påverkas av fukt, temperaturer och annat som förväntas förändras till följd av klimatförändringar. Vi behöver på förhand förstå hur förändringarna påverkar ”sandfloran” så att vi också i framtiden har rent dricksvatten, avslutar Catherine Paul. (EW)

Läs mer:
Water Research

Publicerad 2018-05-14 16:04

Uppdaterad 2018-05-14 16:08

Annons:
Elmia VA-mässan 2018