Annons Kamstrup 2024

Reaktorn är hjärtat i anläggningen.

Energieffektiv biogasreaktor i Finspång

Cirkulation 8/15

Genom att röta slam vid tio procents TS-halt och använda en gasturbin för energiomvandlingen räknar Finspångs kommun med att deras unika biogasanläggning ska bli mycket energieffektiv.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Finspångs kommun satsar på en helt ny teknisk lösning för biogasutvinningen vid Axsäters reningsverk. En liggande biogasreaktor är hjärtat i den nya anläggningen som ersätter två gamla utslitna rötkammare.

– Det är en patenterad, ren pluggflödesreaktor som matas kontinuerligt med runt 1,3 ton TS per dygn, säger Jan Petersson, verksamhetschef för VA på Finspångs Tekniska verk.

Den gamla biogasanläggningen med två tegelklädda rötkammare vid Axsäters reningsverk är sliten.

– Byggnader och annat sjunger på sista versen, säger Jan Petersson.

Det nystartade bolaget ED Biogas, med viss anknytning till Östergötland, kom för ett par år sedan med ett förslag till en ny typ av biogasanläggning och ville sätta upp en pilotanläggning i Finspång. Pilotanläggningen gick fint och pengar för ett utvecklingsprojekt söktes från Energimyndigheten. Myndigheten beviljade knappt 7,5 miljoner kronor till den permanenta fullskaleanläggning som nu är budgeterad till 23 miljoner kronor för hela projektet.

Upphandlingen genomfördes av VD för Finspångs Tekniska verk.

– Vi gjorde en direktupphandling med hänvisning till en forskningsanläggning. Det finns en paragraf i upphandlingslagstiftningen som styr den här typen av upphandling och ger den möjligheten, berättar VD Tomas Johansson.

Upphandlingen villkorades med att bidraget från Energimyndigheten fanns med, vilket också tydliggör upplägget med att det är en utvecklingsanläggning som byggs.

Under året har en ny byggnad för biogasanläggningen byggts på reningsverket och till jul ska produktionen vara igång. Finspångs Tekniska Verk tar över anläggningen helt under våren, räknar Jan Petersson med.

Slammet tas ut från försedimenteringen på Axsäters reningsverk och pumpas till förtjockare via en kvarn som mal slammet för en extra finfördelning. Anledningen till det är att förtjockarna höjer TS-halten till hela tio procent. Det relativt tjocka slammet går sedan genom värmeväxlare för att sedan matas in i biogasreaktorn. I värmeväxlaren värms slammet mot varmvatten från processen.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

Biogasreaktorn är en 17 meter lång trumma som ligger mitt i byggnaden. Där drivs slammet framåt samtidigt som det blandas av vingar som roterar extremt långsamt. Tre vingar sitter på axeln som går genom reaktorn. Vingarna går ända ut mot väggarna och roterar med ett varv per dygn. Varvtalsgivare som ger en puls var 17:e sekund styr rotationen och visar att vingarna inte slirar. Det ska också finnas möjligheter att öka kapaciteten från dagens cirka 480 ton per år, hastigheten i omrörningen ska kunna dubblas.

Efter reaktorn går slammet till avvattning i skruvpressar medan gasen renas till viss del och matas in i en gasturbin som producerar el och värme till reningsverket. Hela värmeförbrukningen, värme till processen och cirka en tredjedel av elförbrukningen vid verket ska turbinen klara att leverera.

Processen i reaktorn drivs termofilt med en temperatur på cirka 55°C så slammet är helt hygieniserat efter behandlingen.

– Processen blir väldigt energieffektiv. Max 15 procent av den utvunna energin ska gå tillbaka till rötningen, berättar Jan Petersson.

En nyckel i processen är det höga TS-talet, det blir mindre vatten att värma men samtidigt en utmaning att inte få problem med värmeväxlaren. Kvarnen ska se till att finfördela slammet och Jan Petersson har fått fina vitsord om den växlare som valts. Återstår att se att den håller vad som lovats.

Uppehållstiden i reaktorn är tio dygn och där garanteras att uppehållstiden verkligen gäller för allt slam i reaktorn. Den långsamma omrörningen och rörelsen framåt är viktiga i sammanhanget.

När Cirkulation är på besök är det intensiv verksamhet i den nya byggnaden för biogasanläggningen. En viktig fråga när det gäller allt arbete med slam och gas är arbetsmiljö och säkerhet. Allt slam är helt inneslutet i reaktorn. I anläggningen finns också ett gaslager med två stora säckar för mellanlagring. Faran med explosiva gaser är hanterad genom flera stora evakueringsfläktar. Fläktarna styrs av gaslarm. Om andelen lättantändlig gas når 25 procent av säkerhetsmarginalen i byggnaden går larmet. Når andelen 50 procent så bryts all spänning i byggnaden och all luft byts ut omedelbart av de extremt kraftiga fläktarna.

Eftersom hela rötningsprocessen är innesluten i reaktorn som är helt tät så har det inte behövts inrättas några särskilda skyddsklasszoner i byggnaden. Hela härligheten styrs från ett kontrollrum inne i biogasbyggnaden. Styrsystemet i anläggningen är Ifix från Novotek. Framöver är det även dags för byte av Scada-system i själva reningsverket och även där kommer det att bli Ifix framöver.

Jan Petersson är nöjd med hur anläggning byggts upp, allt har gått enligt planerna, än så länge. Han hoppas på att den nya biogasanläggningen ska ge ett bra energiutbyte och att den ska fungera som det är tänkt.

– Det är det höga TS-talet som gör den unik och energieffektiv, det är dyrt att koka vatten.

Annons Wateraid