Annons Kamstrup 2024

Från ett kontrolltorn i mitten ska det nya avloppsverket styras. Det finns gott om plats för utbyggnader. Illustration: Lidköpings kommun

Dricksvattnet renas med potatisflingor

Cirkulation 8/17

VA-organisationen i västgötska Lidköping har gasen i botten på alla områden. Helt nytt avloppsverk tar form, stora satsningar görs i ledningsnäten och de är först i Norden med att rena dricksvatten med potatisflingor.

Text/Tomas Carlsson

Det framtida Ängens avloppsreningsverk utanför Lidköping, som kan komma att kosta uppemot 600 miljoner kronor, är långt framme i processerna för tillstånds- och systemprojektering. Tidschemat är pressat, verket ska vara klart i början av 2021, och tillståndet från länsstyrelsen väntas vara klart på senvåren nästa år.  Cirkulation har fått kika på de nya planerna när bara knappt ett år har gått sedan beslutet togs att bygga nytt istället för att rusta upp det gamla verket i centrum.

För att snabba upp processerna har Lidköping tidigt lagt ned ovanligt mycket pengar på avancerade detaljutredningar. Närmare sju miljoner har lagts på utredningar, bland annat geotekniska och marina sådana. Tillståndsansökan ingår i de pengarna också.

Återvinningstankarna finns med genom att det blir biologisk fosforrening med hydrolys där i huvudsak rejektströmmarna är tänkta att användas för tillverkning av struvit. Även andra metoder för fosforåtervinning kan bli aktuella, men investeringsbeslut för återvinning hänger på den ansökan om EU-bidrag i Life-projektet som gjorts.

– Det blir sannolikt olika varianter. Jag tror inte på att bara använda en enda metod för återvinning. Det är mycket omvärldsbevakning nu, säger Pernilla Bratt, VA-chef i Lidköping.

Kvävereningen blir traditionell och det blir till en början tre stora cirkulära bassänger, med plats för en fjärde i framtiden. Inom området finns också utrymmen för ytterligare andra utbyggnader i framtiden.

I mitten ska finnas ett kontrolltorn, ungefär som ett flygledartorn, vilket passar bra in med tanke på grannen, Hovby Flygfält. Bottenvåningen på tornet blir en test- och provtagningshall då många av flödena kommer att passera just där.

På utloppet blir det skivfilter, främst som högflödesrening, men tankar finns om att även fånga upp mikroplaster.

– När kraven kommer har vi också tagit höjd för läkemedelsrening med hjälp av ozonering. Det blir en liknande metod som i Linköping, fast med något annorlunda inblandning, förklarar VA-chefen.

Inom verkets område kommer att finnas två dagvattendammar och utflödet från dem ska gå samman med utloppet från avloppsreningsverket i en konstruerad, men naturligt ringlande bäck. För att bygga bäcken har de tittat på en bäck i York, England, där ett nytt material kommit i bruk, för att bygga ett omlöp för fiskar. Concrete Canvas ser ut som en tung filt, men när man sprutar vatten på den blir den som armerad betong. Längs bäcken i Lidköping kommer att finnas ett rekreationsområde med promenadstråk när det renade vattnet rinner mot den nya utsläppspunkten i Lidan i höjd med Majåker/Ljunghed.

Verkets två tillflödesledningar kommer för övrigt att delvis förläggas i Lidan också och sedan matas från nästan samma ställe, under promenadstråket, i nya ledningar mot verket.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

Genom att utsläppspunkten flyttats cirka 1,5 kilometer söderut inåt landet, och översiktsplanen för utbyggnad ställer nya krav, är planen nu att bygga en ringmatningsledning runt stan. Då får alla påkopplade småorters avlopp en kortare väg till nya verket.

– Vi slipper pumpa in till stan för att sen pumpa ut igen, och sparar då energi, säger Pernilla Bratt.

Det läggs också runt 50 miljoner kronor på bygge av en cirka två mil lång ledning för att ansluta det lilla samhället Tun i sydväst.

Nytt för Lidköping blir att slammet ska rötas. Vad som händer med slammet efter rötningen är dock inte bestämt ännu.

– Vi vill inte ha kompostering så vi har tittat på flera olika alternativ och bevakar utvecklingen.

Ett besök har gått till Linz-Unkel, en liten ort söder om Bonn, med ett avloppsverk på 30 000 pe, cirka hälften så stort som det Lidköping ska bygga. Där studerades både en avancerad slamtork och en pyrolysmaskin för framställning av fosforrikt biokol.

Det är företaget Eliquo som tagit fram en metod de kallar Pyreg där torrdestillation används på ett liknande sätt som företaget Peak Eco Energy i Lidköping testar i sin maskin Tags.

Det tyska företaget har också tagit fram en slamtork som jobbar med låga temperaturer och en sluten miljö så att det blir luktfritt. Först avvattnas slammet i en skruvpress till 31 procents torrsubstans. Slamtorken Elodry får sedan upp torrsubstanshalten till 85 procent innan massan går in i Pyreg-reaktorn och blir till biokol. Gas och överskottsvärme returneras till torkprocessen så att energiförbrukningen blir låg.

Samtidigt med allt jobb kring avloppsrening har det gjorts en hel del på vattensidan också i Lidköping.

Kommunen är först i Norden med att dels använda Veolias teknik Actiflo för att rena dricksvatten från partiklar och dels genom att i den processen använda potatisstärkelse som polymer. Det är bland annat glukosmolekylen amylos i potatis som bidrar till bioplasteffekten. Produkten heter Hydrex och ser ut som pulvermosflingor och är till och med ätbart, vilket är orsaken till att det också kallas »grön polymer«.

Actiflo är en aktiv sedimenteringsteknik där mikrosand och polymer i kombination tar bort partiklar och gör vattnet klart. Sanden återställs och återanvänds, medan partikelslammet går till avlopp. Lidköping testade Actiflo med en containerpilot i ett sidoflöde i vintras och har nu byggt in det i de två linjerna där det tidigare fanns en bristfälligt fungerande pulsatorteknik. Investeringen gick på cirka 13 miljoner och kunde placeras inom befintliga väggar på verket.

– Vi får stötar med partiklar ibland i råvattnet som den nya tekniken kommer att ta bort, säger Pernilla Bratt som varit i Cholet i Frankrike och studerat en anläggning med »grön polymer«. Valmayor utanför Madrid är en annan stor anläggning där Hydrex används.

Flödet i Lidköping delas sedan upp på sex linjer med traditionella sandfilter, som nu också följs av helt nyinstallerade UV-filter. Det har tidigare saknats en sådan barriär mot patogena mikroorganismer.

– Vi har också bytt ledningar på råvattensidan och utgående vatten för att kunna få bra flödesmätningar, något som nog inte fungerat som det ska sedan 1964. Det var intressant att under bytet, när vi bad folk att spara på vattnet, så sjönk förbrukningen med mer än 20 procent, berättar Pernilla Bratt och nämner i nästa andetag att alla vattenmätare ska bytas mot smarta digitala mätningar som bland annat ska hjälpa till i jakten på läckor, men också göra det möjligt med månadsvisa fakturor baserade på förbrukning.

Finansiering av allt sker bland annat genom att VA-taxorna höjs med 12,8 procent per år i fyra år. Med procent-på-procent-effekt blir det i slutänden en ökning med drygt 61 procent utifrån en sedan tidigare låg nivå.

Annons Wateraid