Annons Kamstrup 2024

Även medelklassen har fått lära sig använda vattendunkar. FOTO: Mark Fisher/Shutterstock

Day Zero är uppskjuten tills vidare

Cirkulation 4/18

Day Zero – dagen då vattenkranarna för Kapstadens invånare skulle stängas av – kommer inte att inträffa under 2018. I mars meddelade myndigheterna att de ­vattenbesparingar som införts gett tillräcklig effekt. Frågan är om de regn, som man hoppas ska falla under den sydafrikanska vintern, kommer att vara tillräckliga.

Text/Helena Wannberg

Vattenbristen i Kapstaden har skapat stor internationell uppmärksamhet och bilder på köande sydafrikaner med vattendunkar i händerna har spridits världen över. Staden är beroende av regnet för att fylla på reservoarerna, men tre år i rad har det regn som vintertid brukar falla över Kapstaden, istället fallit över havet. Rekordtorkan hade i januari 2018 gått så långt att Kapstadens borgmästare förklarade att om vattennivån i stadens vattenreservoarer sjunker under 13,5 procent – då stängs kranarna av. Första beräkningen sade att Day Zero skulle inträffa i april.

För att möta vattenkrisen införde staden vattenrestriktioner för det kommunala dricksvattnet för hushållsbruk på 50 liter per person och dag. Även om Day Zero nu är uppskjuten till 2019 gäller fortfarande restriktionerna och de som bryter mot reglerna riskerar böter eller att få en vattenmätare installerad som stänger av vattnet då dagsransonen nåtts.

Vissa menar nu att talet om att vattnet skulle ta slut var överdrivet och skapade en apokalyptisk stämning som orsakade en onödig panik. Kapstadens kommunikationsdirektör Priya Reddy säger i en intervju i The Guardian att det var nödvändigt: »Vi var verkligen tvungna att göra det tillräckligt alarmerande, annars skulle Day Zero ha blivit verklighet.«

Torkan är ingen nyhet i 3,7 miljonerstaden men de tidigare, betydligt mildare, uppmaningar som gjorts för att övertyga Kapstadsborna om att spara vatten gav ingen vidare effekt. Den här gången blev människor så pass omskakade att de gick till handling.

Jens Berggren på Stockholm International Wa­ter Institute, Siwi, tycker att det är svårt att bedöma om varningarna om att vattnet skulle ta slut var överdrivna eller ej.

– Men jag tror att det var nödvändiga åtgärder för att polletten skulle trilla ned. När den väl gjort det går det bättre att få upp medvetenheten, säger Jens Berggren.

Han menar samtidigt att det finns en risk för ett bakslag, då det har kommit några kraftiga regnfall och översvämningar.

– Då är det lätt för människor att tro att det är över och börja undra varför restriktionerna fortsätter. Förhoppningsvis blir det istället ett tillfälle att utbilda kring vattenfrågor. Fler människor måste förstå vatten bättre för att vi ska kunna ha en bra framtid, menar Jens Berggren.

Day Zero-kampanjen har under våren lett till nya vanor hos Kapstadsborna som att begränsa sitt toalettspolande till en gång om dagen och återanvända vatten genom att ställa en hink i duschen. Restauranger och skolor har stängt av kranarna på toaletterna och uppmanar istället folk att göra rent händerna med handsprit och vissa hotell har fyllt poolerna med saltvatten. På flygplatsen har turister mötts av budskapet att bara duscha i 90 sekunder. Åtgärderna gav effekt: Kapstadens vattenförbrukning i april 2018 låg på 507 miljoner liter per jämfört med 600 miljoner liter per dag i mitten av 2017.

På Kapstadens hemsida beskrivs restriktionerna och flera av punkterna kan kännas igen från svenska kommuners hemsidor under förra årets vattenbrist: »Det är inte tillåtet att använda kommunalt dricksvatten för bevattning. Att tvätta fordon, släpvagnar, husvagnar eller båtar med kommunalt dricksvatten är olagligt. Det är inte tillåtet att fylla privata pooler med kommunalt dricksvatten.«

Enligt Sydafrikas grundlag har medborgarna rätt till 25 liter per person och dag för att täcka grundläggande behov. De restriktioner som nu gäller för invånarna i Kapstaden är alltså dubbelt så mycket.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

Ransonen är även dubbelt så mycket som den mängd vatten som många fattiga sydafrikaner lever på under normala omständigheter. Omkring 13 procent av Kapstadens invånare uppskattas sakna indraget vatten, och bland invånarna i den informella förorten Khayelitsha är det inget speciellt med att behöva köa för att få vatten.

För många är det heller inget märkvärdigt med att  inte spola på toaletten – eftersom man inte har någon. 25-åriga Mandla Qosholo konstaterar krasst att det kanske är väldigt jobbigt för dem som inte är vana vid att bära hem sitt vatten, men själv är hon van både vid bördan och den tid det tar.

– Varje dag förlorar jag värdefull tid på att köa för vatten, tid som jag skulle kunna använda för att söka jobb, säger hon.

Anele Goba som också bor i Khayelitsha har däremot ingen större empati för de mer välbärgade invånarna som nu drabbats av vattenrestriktionerna:

– Om Day Zero inträffar skulle de få smaka på hur det är att bo i slummen. Det vore kanske inte en så dum erfarenhet.
Många hoppas att Day Zero har fört med sig välbehövliga insikter som i bästa fall kan leda till större jämlikhet i ett samhälle som präglas av stora klyftor.

Den globala medelklassen bör ändra sin livsstil i tider av torka och vattenbrist. Det menar Sofie Hellberg vid Göteborgs universitet som deltar i ett forskningsprojekt om social hållbarhet och vatteninfrastuktur i Sydafrika. I en debattartikel i Omvärlden tar hon Kapstaden som exempel då hon ifrågasätter en ökad grundvattenanvändning och att göra kostsamma investeringar: »Att istället kraftigare styra efterfrågan är ett rimligare alternativ och kan göras till exempel genom att hos alla invånare installera torrtoaletter och vattenmätare som bara släpper fram en viss mängd vatten under en viss period, samt genom utbildningsinsatser – åtgärder som tidigare bara riktats mot de fattiga.«

Diskussionerna fortsätter om hur staden ska lösa vattenförsörjningen på både kort och lång sikt. Det har förts fram idéer om så kallad molnsådd i syfte att få molnet att avge nederbörd, att utvinna vatten från luften och att transportera ett 100 miljoner ton stort isberg från Antarktis. Framförallt diskuteras lösningar som avsaltning av havsvatten och rening av avloppsvatten. Det tekniska konsultföretaget Ramboll har exempelvis fått i uppdrag att identifiera grundvattenområden med hög avkastning samt att hitta befintliga inspektionsbrunnar som snabbt kan bli en del av vattenförsörjningen eller bli viktiga reserver för framtida perioder med torka.

Jens Berggren på Siwi menar att Kapstaden trots allt har hanterat vattenbristen väldigt bra. Staden har under många år har lyckats försörja en kraftigt växande befolkning tillsammans med en kraftigt växande ekonomi med ungefär samma mängd vatten.

– De har blivit allt mer vatteneffektiva. Men det är lite som att de kommit allt längre ut på en allt tunnare is. När det väl brister blir det större svårigheter. Man försöker både öka tillgången och minska efterfrågan.

Och visst finns det lärdomar att dra av Day Zero, tycker Jens Berggren.

– Det är en väckarklocka att just Sydafrika trots sina goda förutsättningar har haft svårt att hantera det här. Det bör man ta fasta på.

Torkan i Kapstaden är ett exempel på extremväder och frågan är om det är rimligt att bygga system för en situation som kan förväntas inträffa väldigt sällan, resonerar Jens Berggren. Å andra sidan är det svårt att veta om det är det nya normala att extremväder inträffar betydligt oftare. SIWI pläderar för att städer behöver planera både för att klara sin vattenförsörjning när den ligger nära det historiskt normala, men också titta på vilket typ av regelverk som vore möjligt att införa på vattensidan i situationer liknande den i Kapstaden. Det behövs en plan att plocka fram när det oväntade händer, menar Jens Berggren.

– Det är viktigt att inse att det som man inte förväntar sig ska hända, faktiskt kan hända ibland.

–––

Day Zero (Dag Noll) beräknades inträffa när reservoarerna når 13,5 procent av sin kapacitet. Planen var att upprätta 200 vattenstationer för invånarnas behov. Myndigheterna beräknade att Day Zero skulle inträffa i april 2018, men prognosen flyttades sedan fram till augusti. Detta är i den normala regnperioden då reservoarerna förhoppningsvis istället fylls på, och ger myndigheterna lite mer tid.

Annons Wateraid