Sök
Cirkulation 8/21
partners logo

Vid intagningsbassängen ­glider färjorna förbi på avstånd. FOTO: Tomas Carlsson

partners logo

Sanna Nilsson, driftchef på kommunens reningsverk. FOTO: Tomas Carlsson

Byggde nytt reningsverk på två veckor

I Ystads hamn har det på rekordtid byggts ett helt nytt reningsverk för att ta emot avloppsvatten från fartyg. Det beror på ny lagstiftning från i somras som kräver att svenska hamnar ska ta emot avloppsvatten från passagerarfartyg. Otydlighet i ansvarsfrågan har gjort att många tagits på sängen.

Text/Tomas Carlsson

Något var tvunget att hända i Ystad från 1 juni i år, så på bara två veckor byggdes reningsverket, delvis inrymt i ett trailersläp, och kunde börja användas i princip när den nya lagen trädde i kraft.

– Tidigare har fartygen i stor utsträckning lämnat på Bornholm eller andra ställen. Vi jobbar för en bra slamkvalitet och det är för mycket metaller i vattnet från fartygen för att vi ska kunna ta emot det, säger Sanna Nilsson, driftchef på Ystads ARV.

För att inte fartygen ska rosta sönder finns det offeranoder och tillsammans med annan fartygsteknik i kontakt med internt vatten, exempelvis ledningar, innebär det högre halter av zink, mässing och koppar, jämfört med ett avloppsvatten från hushåll. Oftast har fartygen separata tankar för grå- och svartvatten. Gråvattnet kan innehålla nedmalt matavfall och svartvattnet har lägre vatteninnehåll på grund av snålspolande system.

– Det som kommer från fartyg klassas som avfall enligt en tolkning av kommunens reglementet, och därför är det avfallsenheten här i Ystad som ansvarar för det nya verkets drift, trots att den tidigare endast ansvarat för hushållsavfall, säger Emilia Löfgren, teknisk chef i Ystad.

Över 40 miljoner människor befinner sig på internationella färjefartyg varje år på Östersjön, enligt tidigare beräkningar. Över åren har det varit en stadig ökning, förutom under pandemin, men nu ökar det igen.

Tiden som spenderas ombord påverkar naturligtvis hur mycket svart- och gråvatten som alstras. Förutom vanliga toalettbesök, så kommer det från dusch, matlagning, diskning, tvätt av personalkläder och annat liknande som från vanliga hushåll.

– Vi räknar med att det alstras cirka 200 – 250 liter svart- och gråvatten per person och dygn. Man lever ett litet lyxliv och de större kryssningsfartygen kan ha uppemot 7 000 passagerare, säger Ola Larsson, VD för Marinfloc Service & Support, företaget som konstruerat och byggt reningsverket i Ystad hamn.

Tidigare har det varit tillåtet att göra utsläpp av sådant enligt vissa regler, bland annat om det skett utanför Sveriges ekonomiska zon. Successivt har skärpningar för Östersjön skett och från 1 juni i år har sådana utsläpp varit totalförbjudna och svenska Östersjöhamnar måste ta emot avloppsvattnet.

– Östersjön är det första »special area« som fått sådana här krav för svartvatten från passagerarfartyg, säger Ola Larsson.

Fartyg får ännu lov att släppa ut orenat toalettavfall om fartyget befinner sig mer än 12 nautiska mil utanför landsgränser, vilket motsvarar 22 kilometer ungefär. I Östersjön är det som sagt totalförbud mot dessa utsläpp, så det är bara aktuellt ute på storhaven, dit den reguljära trafiken i Östersjön inte når. Frågan är hur länge och hur det påverkar volymerna som anlöpshamnarna måste ta emot.

De stora fartygen, ofta med passagerare som betalar mycket pengar, har ibland egna reningsverk ombord. Det är sådana som Marinfloc är specialiserat på. Det som nu uppförts i Ystad är byggt enligt principerna för ett sådant, men ett mycket litet byggmått jämfört med traditionella reningsverk.

– Vi har mest internationella kunder. De finns i olika tidzoner och måste ibland snabbt ha hjälp, så vi är vana vid att det ska gå snabbt, säger Ola Larsson.

Med ett par stora Polenfärjor som fond i bakgrunden tittar Cirkulation på ett trailersläp, några bodar och en rund luftad och omrörd intagsbassäng på 500 kubikmeter. Allt står på ny mark gjord av fyllnadsmassor i Ystad hamn. En fiskmås behöver bara ta sig cirka 2,5 kilometer västerut för att skifta mellan att sniffa på denna bassäng och slutsedimenteringsbassängerna på Ystads kommunala reningsverk.

Annons:
VAK 2022


Pumpstationer vid varje färjeläge kör över vattnet till intagsmagasinet där uppehållstiden i regel är 1 – 2 dygn. När nivån i bassängen i »fartygsverket« når 180 kubikmeter börjar resten av reningsverket jobba för att processa avloppsvattnet. Vacuumtoaletter och malpumpar på båtarna gör att det sällan kommer med större partiklar, men det lilla som finns tas om hand av en grovsil. Kapaciteten på reningsanläggningen är 228 kubikmeter per dygn.

I en expansionstank på tio kubikmeter finns biobärare och här sker också ytterligare syresättning i syfte att få en viss reduktion av BOD och COD.

Polyaluminiumklorid samt en polymer tillsätts sedan tillsammans med mera luft innan vattnet går in i två trycktankar med närmare fyra bars tryck. Vad som händer när detta sedan släpps ut i de parallella flockningstankarna är att det bildas som ett »ölskum« som stiger upp till ytan. Det flockade slammet på toppen av tanken har hög slamhalt och sugs över till slambehandlingsdelen.

Från flockningstankarna går det renade vattnet sedan ut till kommunens avloppsnät. Det kommunen tar hand om är reducerat på fosfor, BOD, COD och metaller, men har inte behandlats för någon nämnvärd kvävereduktion.

Flockslammet avvattnas i en skruvpress och rejektet därifrån går också tillbaka till intagstanken. Det slutliga slammet i containern är rejält torrt, 20-25 procents TS-halt, och det körs bort av ett separat företag för förvaring på slamplatta tillsvidare.

Rickard Larsson är drifttekniker på Ocab som tillsammans med Marinfloc hyrts in för att sköta driften av verket, något som avfallsenheten i kommunen bekostar, när de egna resurserna inte räckt till. Han lägger cirka 1 – 2 timmar om dagen på rengöring, påfyllning av kemikalier, provtagningar och översikt av utrustning och hur processerna går. Det sker fortfarande en del bygg- och monteringsarbete, innan allt är helt klart, men inget som påverkar driften.

– Allting går på automatik så det är lätt att sköta om, förklarar han.

I Ystad är det ännu inte klart vilken instans i kommunen som ska stå för kostnaden för bygget av verket, beräknad till cirka 20 miljoner kronor.

– Ystad är ju bland de största passagerarhamnarna i Sverige och vi har varit oeniga inom kommunen om hur det ska hanteras. Politikerna har varit tydliga med att det inte ska hamna på VA-taxan, säger Emilia Löfgren, Teknisk chef, Ystad kommun.

Björn Boström är både VD i det kommunägda bolaget Ystad Hamn Logistik AB och hamnchef i kommunens hamnförvaltning.

– De flesta kommuner skickar fartygens avlopps­vatten till de kommunal reningsverken. Det här är en fullkomligt unik lösning. Hur kostnaden konteras är ointressant, det viktiga är att det inte bekostas av skattebetalarna eller från VA-taxan. Det är hamnens kunder som ska betala genom att vi tar ut det via hamnavgiften, säger han till Cirkulation.

I närliggande Trelleborg har det alldeles nyligen tagits fram ett avtal mellan kommunen och hamnbolaget om att hamnen bygger ett eget reningsverk. Där har det funnits en mottagningsstation i många år som tagit emot mindre mängder, men nu kommer mängderna att öka kraftigt så då behövs åtgärder för att klara miljötillstånden.

– Vi är nu i utredningsfasen och använder Marinfloc för projekteringsdelen. Det blir en modulbaserad lösning ungefär som i Ystad. Det kan bli aktuellt med ett nitrifikationssteg för att sedan skicka det renade vattnet till en egen recipient, säger Jenni Folkunger, miljöchef hos Trelleborgs Hamn AB, som tror de kan vara helt klara om drygt ett år.

Det sker förändringar i Trelleborgs hamn, den flyttas delvis österut, vilket påverkar arbetet och besluten med nytt reningsverk. För att göra egna utsläpp behövs också ett eget tillstånd. Mängderna i sommar har varit cirka 200 kubikmeter per dygn och nu är de minskande under säsongsslutet, men inte mycket. Först efter ett år syns variationerna och därmed vad som krävs.

Naturvårdsverket nämner i en skrivelse att det kan finnas anledning att se över frågan om stöd för att nationellt öka kapaciteten att ta emot avfall i hamnar. Verket jobbar även på en helt ny vägledning för hamnar, med bland annat frågan om fartygs avloppsvatten.

Publicerad 2021-12-08 08:00

Uppdaterad 2021-12-08 08:00