VA-branschen kanske inte är framtiden. För att vara en del av svaret på många frågor som ställs i samhället kan framtiden vara »Hållbarhets- och samhällstjänstbranschen«.
Intresset för VA-frågor har ökat markant. Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm tror att det har flera olika orsaker.
– Klimat- och hållbarhetsfrågor har blivit mer intressanta både globalt och nationellt. Samtidigt påverkar väderfenomen som torkan 2018 och »Gretaeffekten« den mediala och politiska agendan. Regeringens 73-punktsprogram har också inneburit flera utredningar som berör våra frågor: slamutredningen, kommunutredningen, biogasmarknadsutredningen och sedan tidigare låg vattentjänstutredningen. Resultaten har överlag blivit jackpot för oss, säger Pär.
Västerås i mitten av mars 2020 intill Västerås Central. Vi vinkar lite ovant till varandra när vi ses, jag och Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm. Pär är på hemmaplan i Västerås. Vi är bara i början av anpassningen till coronavirusets spridning i Sverige.
Trots att frågan ligger högst upp på alla dagordningar och att VA-branschen och VA-tjänstleverantörerna kommer att tvingas till anpassningar och ansträngningar är det inte meningsfullt att diskutera frågan i just det här sammanhanget. Så här i mitten av mars förändras läget från dag till dag och ämnet lämpar sig dåligt för en text som ska publiceras flera veckor senare.
Istället får vi en snabbgående timmes samtal om var VA-branschen står idag och vart den är på väg.
– Vår uppgift är vattentjänsterna men vi gör så mycket mer, som näringsåterföring, energiproduktion och nu kommer leveranser av tekniskt vatten. Vårt uppdrag närmar sig den cirkulära ekonomin och ett hållbart samhälle. Där finns en jättemöjlighet för oss och vår plats i samhällsdebatten, säger Pär.
Jag undrar hur Svenskt Vatten ska hamna i förarsätet i fler frågor, istället för att hamna i försvarsposition? Det handlar till exempel om slamdebatten och PFAS.
– Tar man slamfrågan så måste vi sluta förklara oss och istället visa att det handlar om ett val att gå mot cirkulär ekonomi och inte förbränna resurser. I det vägvalet måste vi sedan ställa krav på säkerhet och hur de giftfria nivåer i slammet ser ut, säger Pär.
Här menar han att en av nycklarna till att inte hamna i försvarsposition finns.
– Ska vi ha helt giftfri miljö kan vi inte cirkulera någonting. Det kan inte bli styrande för alla våra vägval. Det långsiktiga och övergripande målet måste vara ett mer cirkulärt samhälle, eftersom en sådan inriktning blir drivande för samhällets omställning. Det ställer i sin tur krav på att skapa giftfria produkter och kontrollsystem både på producentsidan och för oss som renar samhällets utsläpp. Vi ska inte underskatta betydelsen av att sätta rätt övergripande mål , och dess betydelse för rätt drivkraft, menar Pär.
Att vrida samhällsdebatten får kanske antas vara ett mer långsiktigt mål men resultaten från slamutredningen ingår också bland de frågor som är högaktuella på kortare sikt. Även om förslagen från de statliga utredningar som landat nyligen ligger åt rätt håll ur Svenskt Vattens synvinkel, så är de på det stora hela inte omsatta i lagstiftning eller regelverk ännu. Att inte släppa taget om slammet, biogasmarknaden, kommunutredningen och dricksvattenutredningen kräver stort fokus för närvarande.
Pär beskriver jobbet som politikens uppströmsarbete. Det gäller först att försöka påverka så att direktiv till utredningar blir fungerande, sedan gäller utredningsarbetet och sist kommer lagförslagen.
På EU-nivå är det störst fokus på avloppsdirektivet respektive ramdirektivet för vatten.
– Det var en stor framgång att Sverige talade för en öppning av ramdirektivet, säger Pär.
Jag undrar om Svenskt Vatten ligger rätt som samarbetar i EU-frågorna med en rad näringslivsorganisationer som bland andra Svenskt Näringsliv, Jernkontoret, LRF och Energiföretagen inom den så kallade Swedish Water Alliance? Är det rätt i rollen, ligger Svenskt Vatten i rätt binge? Det hävdar han bestämt att organisationen gör.
– Vår uppgift är att driva våra medlemmars intressen. Dagens direktiv låser utvecklingen. Om man öppnar direktivet så kan det naturligtvis komma krafter som vill försvaga det och där är vattenkvalitetsfrågorna jätteviktiga, så frågan är svår, säger Pär.
Det finns ett par stora stötestenar för Svenskt Vatten och medlemmarna. Över alltihopa svävar hela tiden Weser-domen. Den juridiska tolkningen av vattendirektivet som innebär att de svenska reningsverken blir låsta i sin utveckling. Om ingen parameter får försämras när det gäller vattenkvalitet, så uppstår svårigheter direkt.
– Teknikfrågan handlar om kopplingen mellan avloppsdirektivet och vattendirektivet. Om man som vi ligger på 96 – 98 procents fosforreduktion så finns inget utrymme för förbättring teknikmässigt och vi får svårt att överhuvudtaget bygga ut reningsverk, säger Pär.
One out – all out, kallas principen på EU-vis. Förbättringar på 99 parametrar i ett utsläpp kan stjälpas av en försämring på en parameter, trots att den totala miljönyttan är avsevärt större. Samtidigt vill Svenskt Vatten göra allt som är möjligt för att inte försämra vattendirektivets krav.
– Direktivet ska förbättra våra möjligheter till ett offensivt och effektivt miljöarbete, inte försvåra, är Pärs slutsats.
Går vi från storskaligheten i EU till andra änden av förvaltningsskalan hittar vi Svenskt Vattens allra minsta medlemmar. Kommuner som har fyrsiffriga invånarantal och där många står på ett sluttande plan när det gäller befolkningsutveckling.
– Våra minsta kommuner har en enorm utmaning där man kämpar med små resurser. Förutsättningarna för att klara VA varierar oerhört, säger Pär och förklarar att till exempel problem med genomförande av VA-projekt inte alltid beror på pengabrist. Ofta är det andra resurser, som personal, som saknas.
– Det är helt otroliga hjältar som finns i småkommunerna. Jag träffade nyligen en förvaltningschef som är ute och svetsar rör på nätterna. Man blir ödmjuk men det är naturligtvis inte hållbart, berättar Pär.
Strukturerna måste få en lösning och Pär tror att det finns möjligheter framöver.
– Det känns som att medvetenheten om skillnaderna kring VA-avgifter ökar i riksdagen. Frågan är var ansvaret för VA ska ligga. Lokalt, regionalt eller nationellt? Jag tror att det blir svårt att klara investeringarna utan statliga insatser och ansvar, eller regionalisering. Det som krävs är bra betalningsmodeller, säger Pär, som tror att det behöver arbetas fram flera olika alternativ.
I slutänden kan det vara så att ett enda alternativ inte passar i alla sammanhang.
– Politiskt måste alla trösklar hyvlas bort för att möjliggöra olika typer av samarbeten och finansieringslösningar mellan kommuner. Lagstiftningen måste bli mer tillåtande och stimulera olika alternativ.
En fördel med att arbeta i större enheter kan också vara att få en enklare hantering av beslut som måste fattas.
– Vissa beslut på lokalnivå är rätt tuffa och behöver kanske ibland lyftas någon nivå. På lång sikt kommer enskilda kommuner inte att kunna lösa VA-frågorna på egen hand, säger Pär.
Att vattenfrågorna blir allt mer uppmärksammade kan också innebära att de blir mer politiserade. Svenskt Vatten har en till vissa delar politiskt tillsatt styrelse.
– Det är viktigt för mig att man som styrelseledamot representerar Svenskt Vatten och Svenskt Vattens åsikter. Idag är det partipolitiska i princip frånvarande i vår styrelse. Blickar vi framåt kan vi få in personer och partier som väljer att agera på ett annat sätt, säger Pär, men han är tydlig med att de som sitter i styrelsen idag har en mycket bra insikt i sin uppgift att driva Svenskt Vattens frågor, såväl på mötena som mellan mötena.
– De ska jobba för VA-Sveriges bästa utifrån Vattenstämmans beslut.
Timmen vi hade på oss har blivit 90 minuter. Pär resonerar visionärt om hur framtidens vattensystem inte nödvändigtvis ser ut som idag, med tekniskt vatten som exempel. Han återkommer till att VA-branschen redan idag skapar så mycket mer samhällsnytta än enbart vattentjänster. Genom biogasproduktion, klimatanpassning och näringsåterföring. Det är branschens självbild och andras uppfattning om branschen som behöver ändras. Att branschen både vill och kan bidra med lösningar på samhällets utmaningar genom att framstå som en självklar aktör för ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.
– Förflyttningen av branschen är viktig. Att vi är en del av lösningarna. Hållbarhetsbransch och samhällstjänster istället för VA.
Vi vinkar och skiljs åt.
