Annons Kamstrup 2024

Två membransteg, med ultrafilter och omvänd osmos, avsaltar vattnet.

Bräckvatten klarar södra Gotland

Cirkulation 5/19

Det nya bräckvattenverket för södra ­Gotland är i drift. Det kommer att få stor betydelse för utvecklingen på södra ­Gotland, där Region Gotland sedan flera år tillbaka tvingats att avslå bygglov på grund av vattenbristen. Cirkulation har besökt verket, som är Gotlands andra bräckvattenverk och Nordeuropas största.

Text/Lise-Lotte Nilsson

Huvuddelen av den kommunala dricksvattenförsörjningen på Gotland baseras på grundvatten. Öns speciella geologi och hydrologi påverkar kvaliteten på grundvattnet. Utdikningar leder till att mycket regnvatten spolas ut direkt i havet istället för att bidra till grundvattenbildningen. Plussa på med för lite nederbörd under höst och vinter samt flera varma somrar. Lägg dessutom till att öns befolkning fullkomligt exploderar från 60 000 bofasta till mellan 300 000 och 500 000 sommarboende och turister, ja då kan summan inte bli annat än vattenbrist.

– Under 2016 var vattenbristen som värst men situationen har fortsatt vara ansträngd. I år är nivån i grundvattenmagasinen fortfarande under eller mycket under det normala. Vattennivån i Tingstäde träsk är dessutom lägre än jämfört med samma tid ett normalt år. Därför tvingades vi införa bevattningsförbud över hela ön så tidigt som första april, berättar VA-chef Susanne Bjergegaard Pettersson.

– De befintliga vattentäkterna är väderberoende, och vi belastar dem hårt. Det kan leda till att vattenkvaliteten blir sämre med ökade halter av till exempel bekämpningsmedel, bor eller att salthalten ökar. Vi har heller ingen reservvattentäkt, konstaterar projektledare Tommy Grönström på teknikförvaltningen. Klimatförändringarna ökar också trycket på vattenförsörjningen.

Vattenbristen på södra Gotland var så allvarlig att Region Gotland 2016 stoppade alla anslutningar till vattenledningsnätet i flera socknar. Beslutet innebar i princip byggstopp på stora delar av södra ön.

Det är bakgrunden till det nya bräckvattenverket. Efter en del politiska kontroverser, miljöpartiet anser inte att avsaltning är lösningen på vattenbristen, landade tekniska nämnden i en kompromiss. Det avsaltade, återmineraliserade dricksvattnet ska blandas med en mindre del grundvatten från vattentäkten i Stånga. Dricksvattnet som levereras till abonnenterna är alltså ett blandvatten.

Region Gotland har genomfört projektet genom så kallad partnering med det lokala företaget Nybergs Entreprenad, ett dotterföretag till NCC, och NCC vatten och miljöteknik. Vattenreningstekniken levereras av Prominent. För ett och ett halvt år sedan togs det första spadtaget till verket, och den 16 juni i år släpptes dricksvattnet på.

För tre år sedan besökte Cirkulation Sveriges första bräckvattenverk på Östergarnslandet, på östra sidan av ön. Det försörjer 2 000 människor med vatten i Herrvik, Katthammarsvik och Sandviken. Nu ska vi titta närmare på öns nya stora avsaltningsverk, som ligger drygt fem mil söder om Visby.

Verket ligger 700 meter från stranden men det är nästan osynligt bakom skogen så vi kör först förbi det och fortsätter ner till stranden. Där finns bara det lilla pumphuset som är maskerat till fiskebod.

Från början tänkte regionen bygga närmare stranden men efter överklagande av bygglov och diskussion med dem som bor i området valde man att placera byggnaden högre upp i skogen, trots att kostnaden för att dra vattenledningarna ökade. Men nu är verket både insyns- och ljudskyddat. Dialogen med de boende har fortsatt med informationsträffar och nyhetsbrev.

Sedan är det dags för en ovanligt teknisk presskonferens. Intresset är stort, och hela lokalmedia är här. Radio Gotland sänder direkt och tar emot lyssnarfrågor. Partneringföretagen är förstås representerade och tekniska nämndens ordförande är på plats. Uppslutningen från teknikförvaltningen är stor med den tekniske direktören Patric Ramberg i spetsen.

– Att bräckvattenverket nu är igång skapar förutsättningar för att successivt häva anslutningsstoppet till VA-nätet och det kommer bidra till en positiv samhällsutveckling. Det kommer också ge dem som idag har ett dåligt vatten ett bättre kommunalt dricksvatten, säger han.

Verkets maxkapacitet är 7 500 kubikmeter dricksvatten per dygn. Vid full drift kan det betjäna mellan 35 000 och 40 000 människor. Till att börja med utnyttjas endast en femtedel av den totala kapaciteten. De socknar som först kommer att få avsaltat vatten är Silte, Kvarnåkershamn, Näs, Nisseviken, Sproge, Hablingbo och Eksta. Övriga socknar som Alva, Hemse, Rone/Ronehamn, Havdhem, Eke, Fide, Äja, Burgsvik och Vamlingbo kopplas sedan successivt på.

Även om ledningsnätet till Visby inte är fullt utbyggt ännu så kommer verket att avlasta Visbys dricksvattenförsörjning eftersom Region Gotland inte behöver pumpa lika stora mängder vatten söderut som tidigare år. På sikt är det tänkt att verket även ska bidra med dricksvatten till Visby.

Vattenledningsnätet byggs också ut för fullt i det som kallas södra linan för att säkra dricksvattenförsörjningen på södra Gotland. Även avloppsnätet i linan håller på att byggas ut på södra delen av ön. Avloppsreningsverken i Burgsvik, Näs och Kvarnåkershamn läggs ner nu när avloppsreningsverket i Klintehamn har byggts om och till med bland annat kväverening.

Det nya vattenverket ger flera effekter.

– Verket minskar trycket på grundvattentäkterna, vilket innebär att risken blir mindre för att de överutnyttjas. Med Östersjövattnet kan vi anpassa uttaget från grundvattentäkterna beroende på deras vattennivå, säger Tommy Grönström.

– Det är också relativt enkelt att utöka kapaciteten på ett bräckvattenverk. Antingen installeras fler filterenheter eller så byts de ut mot nya med större kapacitet, fortsätter han. Det är dock tillståndet från mark- och miljödomstolen som styr maxuttaget från Östersjön.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

Havsvattnet hämtas in genom en intagsledning som ligger drygt en kilometer ut i havet. En rejektledning på 500 meter för tillbaka saltvattenkoncentratet som blir över efter avsaltningen. Koncentratet späds ut snabbt och bedöms inte skada vattenmiljön. Det finns ingen kommersiell sjöfart i området och båda ledningarna ligger långt från strandområdena.

På Östergarnslandet har intagsledningen rört på sig trots att den är förankrad vid botten med betongvikter. För att skydda intagsledningen på södra Gotland mot strömmar har den schaktats ner under havsbotten.

– Den största utmaningen i projektet har varit att bygga intagningsledningen. Den senaste hösten och vintern har varit mycket blåsiga så ofta har mudderverken inte kunnat jobba. Därför har vi inte fått ut hela ledningen utan 500 meter ska byggas på senare i år. Vi vill komma längre ut för att få en jämnare kvalitet med kallare vatten, säger Tommy Grönström.

Innan det är dags för en rundtur på verket får vi blindtesta två olika dricksvatten, ett avsaltat och ett grundvatten. Det avsaltade står sig mycket bra i konkurrensen.

Peter Olsson, som är driftansvarig, visar oss runt i det 2 000 kvadratmeter stora processbyggnaden och berättar om de fem processlinjerna. Efter intaget går råvattnet igenom ett grovgaller innan det pumpas upp till verkets råvattenbassänger. Där avskiljs alger och större partiklar med trumsilar. Innan ultrafiltreringen används bernoullifilter. För att klara den nuvarande råvattenkvaliteten fälls vattnet temporärt också med järnklorid, men det är möjligt att det inte kommer att behövas framöver.

Ultrafiltren avlägsnar grumlighet, partiklar och oönskade mikrobiologiska organismer, som bakterier, virus och parasiter i storleken 0,1 – 0,01µm. Vattnet skickas sedan vidare till avsaltningen som sker med omvänd osmos (RO). Vattnet trycksätts till mellan 18 och 20 bar innan det körs genom membranen, som är anpassade till vattnet i Östersjön. Drygt hälften av havsvattnet blir dricksvatten.

Omvänd osmos är en dyr och energikrävande process men kostnaden för såväl RO-membranen som energiåtgången per kubikmeter dricksvatten har minskat betydligt de senaste åren.

– Saltvattenkoncentratet är fortfarande trycksatt så för återvinna energin i trycket körs koncentratet tillsammans med vattnet från ultrafiltreringen genom en tryckväxlare, och på så sätt kan ungefär 20 till 25 procent av energin i RO-steget tas till vara. Vi har också 1 500 kvadratmeter solpaneler på taket, säger Peter Olsson.

För att skapa karaktär och göra vattnet drickbart måste det återmineraliseras. Det kan ske på olika sätt. På Östergarnslandet tillsätts kalciumklorid och natriumvätekarbonat. Här leds vattnet istället genom ett filter bestående av naturlig kalksten. pH och alkalinitet styrs med lut och kolsyra.

– Vi får ett riktigt bra dricksvatten. Vattnet på Gotland är hårt med ett ganska lågt pH. Nu får konsumenterna ett mjukare vatten med högre pH. De som idag använder avhärdningsfilter kan nog kasta bort dem nu, tycker Peter Olsson.

Sedan används också UV-ljus. När grundvattnet kommer till verket bestrålas även det med UV-ljus innan det blandas med det avsaltade vattnet. Efter UV-bestrålningen doseras allt vatten med monokloramin innan distribution.

– Vi ser ingen risk för att algtoxiner ska följa med i dricksvattnet. Vi har automatisk mätutrustning och larm. De kan heller inte gå igenom RO-membranen eftersom de bara släpper igenom vattenmolekyler. På Östergarnslandet har algblomningen inte orsakat några problem under de tre år verket har varit i drift, konstaterar Peter Olsson.

– Nu när vi har förändrat dricksvattnets sammansättning kan järn- och kalkavlagringar lösas upp i främst gamla gjutjärns- och galvledningar. Det är helt ofarligt men kan orsaka ökad färg och järnhalt i vattnet Det är inget farligt och det är ett godkänt dricksvatten, påpekar Susanne Bjergegaard Pettersson.

– Totalt har verket kostat 240 miljoner kronor att bygga. Produktionskostnaden beräknas till mellan fyra och sju kronor per kubikmeter dricksvatten. Det kan jämföras med ytvattenverket på norra Gotland, som använder en kombination av ultra- och nanofilter, och därefter UV-ljus och klorering. Där ligger produktionskostnaden på mellan tre och fyra kronor, fortsätter hon, och lägger till:

– Det har varit en spännande resa att få vara med på och alla har varit så engagerade. Det har varit tekniskt utmanande men det som känns bäst är att vi nu kommer att kunna tillgodose behovet av dricksvatten på södra Gotland.

Bräckvattenverket är det hittills största i norra Europa. Tekniken är välbeprövad och vanlig i många delar av världen där vattenbristen är extrem. Enligt Kenneth M Persson, professor i teknisk resurslära vid Lunds universitet, dricker idag över 300 miljoner människor avsaltat vatten. Många nya avsaltningsanläggningar byggs, utbyggnadstakten är mellan tre och fem procent per år.

Läget i Sverige är inte lika allvarligt som till exempel i södra Europa, Australien eller vid staterna runt Persiska viken. I delar av sydöstra Sverige kommer dock grundvatten och ytvatten att behöva kompletteras med avsaltat havsvatten för att klara dricksvattenförsörjningen. På Gotland har vattenbristen länge varit ett problem, och ön har haft bevattningsförbud i 20 år. Dagens vattenbrist på Gotland – och Öland som också har två bräckvattenverk – är framtiden för många andra kommuner. Vattenbrist följer oundvikligen i ­klimatkrisens spår! Det finns mycket att lära av ö-pionjärerna.

–––

Varje vattendroppe är dyrbar, och teknikförvaltningen arbetar på flera fronter samtidigt. Kommunikation och beteendeförändring är viktigt. Peter Daun, som är kommunikatör på teknikförvaltningen, ansvarar för den framgångsrika kampanjen Spara vatten – i vått och torrt:

– Kampanjen har hållit på i tre år nu. Barnen är en viktig målgrupp. De är miljöengagerade och påverkar de vuxna. Vi har utbildning i skolorna. Barnen får använda vår kampanjfigur Vilda Vatten så att de själva kan göra filmer. Vi har också delat ut en vattenlåda för egna experiment.

– Utöver det har vi producerat filmer som visas på flygplatsen och färjorna. Vi använder oss också av flyers, vepor, annonser, mediabearbetning och förstås vår hemsida. Och kampanjen har gett resultat, berättar Peter Daun. På årsbasis har vi sparat tio procent jämfört med innan kampanjen och hela 20 procent under juli månad.

Men det handlar inte bara om att spara vatten utan också om att ta tillvara det vatten som finns och skapa nytt. Region Gotland har fattat ett principbeslut om att en utbyggnad av Visborgsområdet kräver dubbla VA-ledningar ut, en för gråvatten och en för svartvatten. Svartvattnet ska omhändertas med ett vakuumsystem. Det beräknas minska vattenförbrukningen med 20 procent.

I Visby vattenskyddsområde ska ett fyrtiotal nya villor byggas och där planeras en tvådelad dagvattenlösning. Takvatten ska avledas separat och användas för att infiltreras till grundvatten igen för att öka återföringen av vatten. Resten av dagvattnet ska behandlas på traditionellt sätt.

På norra Gotland undersöks förutsättningarna för att använda dräneringsvatten och länsvatten från aktiva kalkbrott för att förstärka tillgången på råvatten för dricksvattenproduktion.

Region Gotlands VA-plan för 2018 – 2030 innehåller en innovationsdel. Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet drivs sedan några år en testbädd på öns sydligaste spets, Storsudret, för att utveckla innovativ och klimatneutral teknik.

Det handlar bland annat om att bygga dammar och infiltrationsanläggningar, vattenrening med småskaliga sol- och vinddrivna saltvattenanläggningar och tekniker för att återanvända avloppsvatten både för bevattning och dricksvatten.

– Det kommer ta tid att få människor att dricka renat avloppsvatten. Vi diskuterar det i fokusgrupper, och efter ett tag kan nog många tänka sig det, avslutar Peter Daun.

Annons Wateraid