Drömmen om att klara sig utan fossila bränslen kan om några år vara ett steg närmare verklighet i Borås. Det blir ett helt nytt avloppsreningsverk när det nya Energi- och miljöcenter 2018 ska stå klart en bra bit söder om centrum.
Fördelen i centralorten för knallemarkerna är att VA, avfall och energi sköts under samma tak i Borås Energi och Miljö AB. Det har skapat möjligheten att projektera för fördelar genom samordning av de olika verksamheterna. I andra kommuner med skilda förvaltningar faller ofta många frågor mellan stolarna och varje förvaltning ser i huvudsak bara till »sitt«. I Borås kommer istället flöden, massor och energi på ett effektivt och enkelt sätt att strömma mellan verksamheterna. Transporter minskar, framförallt i centrala Borås, där också attraktiv tomtmark blir tillgänglig när de gamla verken rivs.
– Vi har kunnat ta ett helhetsgrepp och får positiva synergieffekter när den nya anläggningen byggs, säger Anders Fransson, projektledare för nybyggena.
Ända sedan fjärrvärmen började anläggas 1959 har det funnits en vision om att klara sig utan fossila bränslen i den snart 400 år gamla staden. Värmeproducerande Ryaverket har tornat upp sig i centralt sedan 1965 och behöver bytas ut. Det har efter oljekrisen 1973 modifierats och idag eldas i huvudsak biobränsle och avfall. Samtidigt är Gässlösa reningsverk från 1934 ett av landets äldsta och klarar inte längre utsläppskraven. En samlokalisering medför att ännu ett steg tas mot att drömmen om fossiloberoende kan bli verklighet.
Borås, mitt emellan Jönköping och Göteborg, hade sin första befolkningstopp på 1960-talet när textilindustrierna gick som bäst. När branschen kraschade i början av 1970-talet minskade folkmängden rejält. När sedan också de framgångsrika postorderföretagen började flytta hamnade kommunen i en dyster period. Men logistik- och tjänsteföretagen har sedan hittat till Borås och dess centrala läge, så sedan 10 – 15 år växer befolkningen stadigt med ungefär en procent om året. Prognoserna säger att det kommer att fortsätta så minst lika länge till i kommunen, genom vilken Viskan ringlar sig som en serpentin.
Industriförändringen har påverkat avloppsvattnets karaktär, bland annat genom att pH blivit mera stabilt sedan Teko-industrierna försvann.
– Ena dagen kunde pH vara 9,4 och nästa dag 6. De bekymren är borta, säger Anders Fransson, som var driftschef för Gässlösaverket fram till 2011 när han intog projektledarrollen.
Beslutet om ett nytt energi- och miljöcentrum fick nyligen klartecken från högsta beslutande instans i kommunen och nu ska nyinvesteringar på över tre miljarder kronor göras, vari ett helt nytt avloppsreningsverk för drygt 1,36 miljarder ingår. Alltihop placeras på 30 hektar av kommunens mark på Sobacken i Borås södra område. Där finns sedan tidigare en avfallsanläggning med deponi, som då blir en integrerad del i det nya centret. Det är också söderut man tror att staden kommer att expandera.
»Hade man vetat vad vi vet idag om hållbarhet och kretslopp då nuvarande anläggningar byggdes, skulle verksamheterna med största sannolikhet varit samlokaliserade redan från start«, formuleras i det beslutsunderlag som kommunfullmäktige utgått ifrån.
Gässlösa, ett av de första reningsverken i Sverige där det infördes biologisk rening, har efter stegvisa utbyggnader en kapacitet på 110 000 pe. Belastningen har i många år varit för hög för verket, så kravnivåerna för bland annat kväve har överskridits regelbundet.
– Tack vare att vi varit igång med planeringen av nybygge har vi inte fått några påpekanden på detta, säger Anders Fransson.
Nya verket blir istället på 150 000 p/e, vilket ska täcka behovet under hela dess livstid. Medelflödet per dygn beräknas till 57 000 kubikmeter. Tack vare det rymliga läget har teknikvalet blivit traditionell aktivslam-behandling, precis på samma sätt som i Värnamos nya avloppsreningsverk (se Cirkulation 8/14). Det blir stora bassänger och mycket betong, men också lägre grad av kemikalieberoende.
– Det är visserligen dyrare i byggkostnad, men sedan blir det lägre driftskostnader än alternativen som inte är så utrymmeskrävande, säger Anders Fransson.
Flytande biobärare eller membranteknik, med dess lägre utrymmeskrav och investeringskostnad, har aktivt valts bort när nu utrymme finns och intresset är stort för att ha lägre driftskostnader på sikt. Skulle reningskraven öka ytterligare kan verket byggas ut med den teknik som är mest optimal vid det tillfället.
Trenden i Sverige går alltså mot att verken flyttas ut från centrum till arealer som tillåter rejält tilltagna processteg, med extra utrymme för kompletteringar.
– Vi har tagit höjd för att i framtiden kunna möta strängare krav på fosforrening eller ytterligare krav på rening av läkemedelsrester eller sötningsmedel, förklarar Anders Fransson.
Utgående kvävehalt blir en halvering till 8 mg/l, jämfört med dagens driftsresultat, vilket avsevärt minskar belastningen på Viskan och slutrecepienten Kattegatt.
Efter biosedimentering kommer det att ske en efterpolering med polyaluminiumklorid och mikrofilter. Det är samma val som i det nya verket i Värnamo.
Verkets placering innebär att en eller två nya pumpstationer måste lyfta avloppsvattnet 25 meter i två en-meters överföringsledningar. I gengäld kan hälften av de två gigawattimmarna per år det kostar, återvinnas i turbiner när det renade vattnet återförs till Viskan.
Förmodligen kommer två av sju småverk (kring 1 000 p/e styck) runt om Borås läggas ned och anslutas till det nya verket. Det kommer också att påverka antalet mindre pumpstationer. Idag finns det 74 sådana.
I kostnaden för reningsverket finns också en rejäl termofil rötgasanläggning som av slammet från det nya verket ska kunna producera tre miljoner kubikmeter biogas per år. Där ska även septikslam, fett och avvattnat slam från de mindre reningsverken i kommunen tas emot. Ambitionen är att merparten av detta ska bli fordonsbränsle som ytterligare minskar beroendet av fossilt bränsle.
Processerna kommer att konstrueras på ett sådant sätt att slam kan Revaq-certifieras för återföring till åkermark.
– Målet är att det ska bli så, men vi vet ännu inte om det praktiskt går att genomföra. Det hänger bland annat på tillstånd eller möjligheten att få avsättning för slammet.
Alternativet är att bränna det rötade slammet i befintliga pannor. Det finns inte tillstånd ännu att göra det i det nya kraftvärmeverket på 120 megawatt, som ska byggas för att producera fjärrvärme och el av biobränsle. Slamfrågan är alltså inte helt avgjord, men det finns flera alternativa möjligheter. Det rör sig om lite mer än 16 ton utrötat slam per dag räknat i torrsubstans.
Den gamla rötanläggningen på Sobacken kommer också att finnas parallellt. Den ska förvandla hushållssopor till biogas. Det var i Borås som metoden att separera hushållssopor i olika påsar utvecklades. »Boråsmodellen« innebär att biologiskt avfall och brännbart redan vid källan hamnar i olika fraktioner för att sedan kunna tas om hand miljösmart. Borås var också tidigt med fjärrvärme. Idag är det cirka 40 000 av de 107 000 invånarna som håller hemmet varmt på det sättet.
VA-taxorna har preliminärt beräknats öka med 23 procent när det stora nybygget står klart, vilket skulle hamna strax över riksmedel om taxan införts idag. Men riksmedel beräknas också öka och i kalkylerna kommer Borås även i framtiden att ligga under riksmedel. Men redan under några år har en stegvis ökning skett med cirka fem procent per år, och den ska också fortsätta efter att verket är klart. År 2023 beräknas den totala taxeökningen vara cirka 65 procent.
I lokalpressen har förekommit återkommande debattartiklar där för- och nackdelar stötts och blötts. Allmänheten, däribland boende runt Sobacken, har informerats vid välbesökta möten och inga beslut längs vägen har överklagats. Vanligtvis är det lukt som oroar folk mest, men alla delar av verket där lukt kan uppstå kommer att vara inbyggda och ha luftrening. Området omgärdas av skog och det är bra avstånd till bostadsområden.
Både detaljplanen och miljödomen klarade sig utan överklaganden och vann laga kraft i slutet av förra året.
Arbetet på Sobacken har börjat genom att 20 000 träd har fällts och marken röjts, men markarbetena dröjer. Det beror på att entreprenörer begärt överprövning av entreprenadtilldelningen för detta, men Anders Fransson hoppas att det är löst före sommaren.
Överföringsledningarna, som ska ligga i en 18 meter bred schaktgrav, börjar byggas till hösten. Här ska också fjärrvärmeledningen ligga. Den ska gå till ackumulatortornet i centrum, som tillsammans med två relativt nybyggda avfallspannor, är det enda som blir kvar av Ryaverket.
Nästa senvinter ska bygget av avloppsverket och biogasanläggningen vara igång. Den sommaren startar också bygget av pannan.
– Det är ett mycket tajt schema för att vi ska kunna ta det i drift sommaren 2018. Jämfört med ursprungsplanerna är det hittills ungefär ett år försenat, säger Anders Fransson, som jobbar med närmare 200 konsulter i organisationen för det stora projektet.
