Annons Kamstrup 2024

Mikael Ekman

Billigast bygga nytt i Tanum

Cirkulation 4/20

Tanum har byggt ett helt nytt vattenverk istället för att utöka det gamla. Att bygga nytt var billigast, smartast och minst utrymmeskrävande. »Det var tack vare att ­projektet har drivits i partneringform som den lösningen växte fram«, säger Lennart Hedin, VA-chef i Tanums kommun.

Text/Tomas Carlsson

Den stora skylten på det gamla verket där det står Tanumshede Vattenverk, ska ersättas med en ny på den nya byggnaden där det står »Tanums vattenverk«. Det är nämligen från nu och framåt successivt hela långa Tanum kommuns vattenverk.

Område efter område med tillbyggnadsområden eller befintliga med enskilda lösningar har eller kommer nämligen att omvandlas till verksamhetsområden som får vatten från Nedre Bolsjön, cirka en mil nordöst om huvudorten Tanumshede.

Den lilla kommunen Tanum, med sina namnkunniga småorter Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka, Hamburgsund och Kämpersvik ligger i något så unikt som ett världsarvsområde enligt Unesco, FN:s kultur och vetenskapsorganisation. Här finns flera tusen år gamla hällristningar och gravlämningar som vittnar om det sociala livet under järnåldern och bronsåldern. Det lockar många turister sommartid, men det korta avståndet till norska gränsen gör också att fritidshusområdena byggs ut ständigt. Naturligtvis är det natursköna landskapet och kusten med det fascinerande skagerrakhavet utanför också mycket lockande för både fritidsboende och tillfälliga turistbesök.

Det gamla vattenverket kom till i början av 1980-talet och byggdes ut drygt 20 år senare. Med idag 5 200 abonnenter och en maxkapacitet på 65 liter per sekund har det sedan en tid inte funnits några marginaler under högsäsong. Verket har gått för fullt och varje år de senaste sex åren har det varit tvunget med ett långvarigt bevattningsförbud, i princip hela somrarna. Det har drabbat både de fast boende, samt nästan lika många tillkommande fritidsboende under den varma årstiden. Visserligen har folk blivit mer försiktiga med vatten som en följd av att fokus har hamnat på förbrukningen, men tillväxten i området är hög så det räcker inte. 2018, extremsommaren, var det dess­utom nära att uttaget från sjön kom för nära gränsen som finns i vattendomen.

– På grund av till- och utbyggnadsområden blir det cirka tre procent fler abonnenter för varje år som går och det är hög tid att vi får bättre kapacitet, berättar Lennart Hedin.

När vi i en solig dag i början av maj besöker anläggningen på höjden invid vattentornet finns det en stor grop mitt på »gårdsplan«. Där blottas två grova ledningar. Ett par veckor senare är det tänkt att de ledningarna ska förenas när nya verket tar över.  Att fylla igen gropen och göra ytan snygg blir den handling som kommer att symbolisera att allt nu är klart.

Hoppet är att den nästan fördubblade kapaciteten hos det nya verket ska innebära rejäl marginal till maxtaket för lång tid framöver. Det nya verket klarar 120 liter per sekund även om det dimensionerande behovet varit 105 liter per sekund.

– Vi vill ligga på högst 80 procent av kapaciteten för att få ett lättkört verk. Ju mindre marginalen är till det övre taket, desto svårare är det att driva med extra bevakning och kanske handpåläggning, säger Michael Viberg, driftchefen på verket som ser fram emot lite lättare arbetssituation.

Redan 2008 startade en långsiktig utredning och planering genom att datormodell över vattendistributionsanläggningen i befintligt nät togs fram av Sweco. Till den har sedan nya områden lagts till för en plan som sträcker sig ända fram till 2050.

Med specialprogramvara har sedan simuleringar kunnat göras med både befintliga abonnenter och sådana som tillkommer i och med nya detaljplaner och exploateringsområden 20 – 30 år fram i tiden. Genom att bolla med olika tider för anslutning, olika ledningars påverkan och hur olika behov successivt kan tillgodoses, blir det tydligt vilket som är rätt ordning att göra saker i.

– Det innebär stora förändringar i nätet när alla framtida anslutningar görs och det är fascinerande att se hur komplext det blir, säger Lennart Hedin.

Modellen har kunnat vara underlag till en investeringsplan, som bland annat inneburit att man nått balans med VA-taxorna och kostnaderna.

– Vi gjorde en omkonstruktion av taxorna för tre år sedan, berättar Lennart Hedin.

Åren 2014 – 2015 startade en förstudie och då ingick även en utredning om övre Bolsjön som reservvattentäkt. Bolsjöarna har mjukt och rent vatten utan belastning från jordbruk. Det är bara skog i tillrinningsområdena så det är därför väldigt lite bakterier i vattnet, vilket är en stor fördel. Däremot finns andra saker som är nackdelar med den typen av miljö kring källan.

– Råvattnet är brunifierat och innehåller en hel del humus som måste hanteras i processen, säger Mikael Ekman, erfaren driftstekniker på verket.

Upphandlingsprocessen för det nya verket skedde 2017 och det resulterade i ett partneringavtal med NCC som totalentreprenör.

– Vi ville vara delaktiga i processen att konstruera verket, förklarar Lennart Hedin.

Diskussionerna mellan deltagarna i projekteamet har gått fram och tillbaka mellan olika lösningar. Det gamla verket har Rosfilter, där vattnet går nerifrån och upp genom successivt finare sand. Teamet gjorde studiebesök i Arvika vid Segerfors vattenverk som för några år sedan har utökat sina Rosfilter i samband med sin om- och tillbyggnad.

Projektgruppen tittade också på möjligheten att ha membranfiltrering, men det blev aldrig aktuellt.

– Membranfiltreringen föll på att det var så stora spolmängder så vi gick tillbaka till Rosfilter-spåret, i alla fall ett tag, säger Lennart Hedin.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

Sedan funderades det en del på att köra två linjer parallellt med dels det gamla verket och dels helt nya filter. Vid beräkningar av kostnaden för olika alternativ visade det sig dock att det blev klart billigare att bygga ett helt nytt verk med traditionella sandfilter, än att bygga till och utöka det gamla verket. I den första förstudien gällande Rosfiltren saknades många av de nödvändiga kostnaderna för kringutrustning, maskinutökning, tillfartsväg, byggyta, med mera, vilket blev tydligt när nya mera detaljerade beräkningar gjordes.

– Istället för 26 Rosfilter med alla de rör och ventiler dessa kräver, och till det avsevärt större utrymmeskrav, så blev det tre nya traditionella sandfilter med tritonbottnar, berättar Robert Angmyr, projektchef hos NCC.

De gamla filtren ska helt enkel skrotas, som ett resultat av hur projektet förändrades. Det blir också tre nya bassänger för kolfilter, istället för de gamla kolfiltren. Däremot behålls anläggningen för spolvattenrening i den gamla byggnadsdelen. De båda byggnaderna är ihopbyggda, men det kommer sannolikt inte att bli många besök i den gamla delen då det nu även finns nya fräscha personalutrymmen och konferensavdelning i den nya delen.

Nedre Bolsjön ligger cirka 100 meter över havet, drygt 50 meter över Tanumsverket, men trots det måste viss pumpning ske över en bergsknalle mellan källan och verket. Den dubbla råvattenledningen klarar 75 – 70 liter per sekund, men ska byggas ut i etapper med en ny 355-millimeters ledning bredvid.

När vattnet kommer till verket är trycket ganska högt på grund av fallhöjden så det tryck­regleras direkt före inloppet till flockningen. Det intressanta är att genom hela verket fungerar flödet genom ren gravitation. Successivt avtagande ytvattennivåer i bassängerna skapar detta självfall, som givetvis är energibesparande. Otur att råvattnet måste passera en bergsknalle bara.

Före flockningsbassängerna tillsätts fällningskemikalien Pax, polyaluminiumklorid. Här sker också alkalinisering med hjälp av soda.

Vattnet dekanteras sedan ut till de tre rejäla sandfiltren. De körs parallellt med ungefär lika hög belastning så att effekten alltid är på topp. Men rent praktiskt är det möjligt att av underhållsskäl koppla ifrån ett filter. Eftersom det tar tid att köra igång sådana filter igen är det något man undviker in i det längsta.

Detta följs av tre stycken kolfilterbassänger som ska neutralisera de oönskade eventuella lösta föreningarna i vattnet. PH-justering sker efter dessa filter med soda och koldioxid. Båda ämnena tillsätts alltid samtidigt.

Som sista barriär finns det UV-ljus i dubbla linjer, något som det finns tradition av i Tanum.

– Vi i Tanum var tidigt ute med UV-ljus. Vi satte in det på det gamla verket 2003. Det finns även UV-ljus på småverken, samt ute på nätet, säger Mikael Ekman med stolthet över att det som hänt på andra orter inte hade kunnat hända i Tanum.

Det finns också utrustning för möjligheten att tillsätta natriumhypoklorit om det skulle uppstå behov av ytterligare avdödning av mikroorganismer i vattnet från verket eller ute i nätet.

Slam från reningen körs igenom en ny lamellseparator och returvatten körs tillbaka till början av processen, liksom renat spolvatten.

Hela styrningen av verket är också helt ny.

– Vi har plc:er från Mitsubishi och SCADA-systemet är VA-operatör. Förutom datorerna på kontoret finns det tre stycken operatörspaneler på olika ställen ute i anläggningen, berättar Måns Hansson, som är projekteringsledare för NCC.

Det är också på gång att kunna använda trådlösa surfplattor för att bekvämt kunna övervaka och styra verket. Självklart har tillgängliga säkerhetsåtgärder byggts in, bland annat med stickor med kryptonycklar för användarna.

Från början var det tänkt att det befintliga vattentornet skulle utökas från 970 till 2 200 kubikmeter. Istället har det byggts en extra lågreservoar. Nu finns två sådana om 1 500 kubikmeter vardera.

Det finns för säkerhets skulle tre stycken distributionspumpar för att förse vattentornet med vatten. Två av dem ska tillsammans klara hela ­flödet och den tredje finns för redundans, det vill säga som säkerhet om någon krånglar.

Tidigare gick det för olika organisationer att hämta vatten vid ett uttag inne på vattenverksområdet. Nu har istället en helt ny vattenkiosk byggts precis utanför området, vilket höjer säkerheten när grindarna kan hållas stängda i större utsträckning.

Vid vårt besök är det några veckor kvar innan Tanums nya vattenverk övergår från provdrift med lågt flöde till full drift. Något av det sista som händer innan nya verket tar över är att det sätts in TOC-mätare på både ingående och utgående vatten för att mäta totalt organiskt kol.

Projekteringsfolket har varit förutseende för eventuellt kommande förändringar. Det finns nämligen förberett med ventil och förgreningsfläns för att plocka ut vattnet till eventuellt framtida membranfilter. Det förenklar om exempelvis nya reningskrav skulle kräva förbättrad teknik. Det finns även ytor avsatta för detta, samt viss rördragning.

Under hela projekterings- och konstruktionstiden har 3D-modeller använts så att alla utrymmen kunnat utvärderas genom att som i film vandra igenom verket.

– Det har varit jättebra och vi har steg för steg konstruerat allting vid våra möten, säger Lennart Hedin, som är rörande överens med entreprenören om hur bra partneringmodellen har varit.

– Ingen kan skylla på någon annan om något skulle vara fel, för alla har varit med i alla steg, säger Mikael Ekman.

I Tanums kommun lutar de sig inte tillbaka i och med det nya vattenverket och de cirka 75 miljoner kronor som investerats där. Det är ständigt nya projekt på gång. Investeringsplanen de kommande tre åren ligger på cirka 285 miljoner kronor. Den innefattar bland annat:

  • Ombyggnad av flera små reningsverk, bland annat Hamburgsunds, för tillsammans cirka 20 miljoner kronor.
  • Sanering/omläggning av äldre VA-ledningar för cirka 15 miljoner kronor.
  • Förlängd utloppsledning ifrån Bodalens reningsverk i Grebbestad, cirka 27 miljoner kronor.
  • Anslutning av Fjällbacka reningsverk till Bodalens reningsverk. Sjöledningar samt ombyggnation av Fjällbacka reningsverk till pumpstation för cirka 60 miljoner kronor.
  • Förstärkningar av vattennätet, exempelvis omläggning med större dimensioner, tryckstegringar, med mera för cirka 13 miljoner.
  • Ny högreservoar med väg i Fjällbacka kostar cirka 14 miljoner kronor.
  • Anslutning av omvandlingsområden, det vill säga befintliga områden med enskilda avloppsanläggningar kommer att kosta cirka 60 miljoner kronor.
  • Omläggning råvattenledning cirka 3 miljoner kronor.

Annons Wateraid