Annons Kamstrup 2024

Bäckaby söder om Vetlanda har fått ett nytt litet reningsverk.

Bäckabys lilla reningsverk gör jobbet

Cirkulation 6/20

Njudung Energi bygger ett nytt reningsverk i lilla Bäckaby söder om Vetlanda. Ett nytt reningsverk i en by med bara ett 50-tal invånare kräver också en hel del funderingar innan spaden sätts i marken.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Det har gått fort sedan projektet startades på allvar i början av 2019. Markarbetena kom igång i början av 2020 och tanken var att det lilla reningsverket i Bäckaby skulle stå helt klart innan semestern.

– Nu blev arbetena försenade på grund av Corona-pandemin, berättar Njudung Energis vd Marcus Tingvall, som var VA-chef i det kommunala bolaget fram till i våras.

Marcus visar det nästan färdiga reningsverket tillsammans med driftchefen Kim Tietze i mitten av augusti.

I Bäckaby finns ett antal hushåll, kyrkan, en bygdegård, ett vandrarhem i det så kallade Plymska huset som med sina 22 bäddar lockar lägerverksamhet, retreatsugna och andra som vill till det småländska höglandet, samt en förskola med ett 30-tal barn inskrivna.

Njudung Energi har skött VA-verksamheterna i grannkommunerna Sävsjö och Vetlanda sedan 2017. Bolaget har rollen som VA-huvudman i båda kommunerna. Precis som på många andra håll minskas antalet VA-anläggningar ner. Under de senaste åren har fyra kransverk lagts ned. Idag finns ändå 24 reningsverk och 21 vattenverk bland de totalt cirka 150 VA-anläggningar som driftas av Njudung Energi.

– Vi har en plan att minska antalet verk och vi bygger gärna överföringsledningar när det fungerar, säger Marcus.

När den gamla 3-kammarbrunnen med infiltration som funnits i Bäckaby sedan ett VA-driftsområde infördes under 70-talet började sjunga på sista versen, diskuterades flera alternativ. Verket klarade under de sista åren inte de villkor som ställts upp från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

– En del i beslutet att välja bort överföringsledning är helt enkelt att samhället är för litet, säger Marcus.

Dessutom skulle det bli ett krångligt bygge.

– Närmast hade varit att dra det till Ramkvilla men det är åtta kilometer genom svår terräng, säger Kim Tietze.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

Marcus menar också att en överföringsledning blir ett statiskt val. Väl på plats är det svårt att parera en uppgång eller nedgång i flödena, när utgångsläget är en så liten volym. Dessutom hade en överföringsledning blivit fem gånger så dyr, jämfört med det lilla reningsverk som nu byggts.

Ett tredje alternativ hade varit att antingen ­avetablera driftområdet, ett fjärde att Njudung Energi skulle drifta enskilda avlopp för hela området.

– Det kändes dels inte rätt mot bygden, det blir ju lite av en dödsdom om kommunen drar sig ifrån. Sedan vet vi inte heller ens om det vore hållbart juridiskt, säger Marcus.

Det verk som nu tas i drift bygger på den gamla trekammarbrunnen som har kompletterats med kemisk fällning, modern styrning och övervakning samt en liten efterpoleringsdamm.

– De nya villkoren som vi fått i dialog med Miljö- och hälsa är 90 procents BOD-reduktion, 90 procents fosforreduktion och 50 procents kväve­reduktion. Vi har flaggat för att kvävet kan bli tufft att uppnå men vi har en känslig recipient, berättar Marcus.

Investeringen ligger på cirka två miljoner kronor inklusive ledningsarbeten. Då har all projektering gjorts i egen regi, el- och byggjobb har handlats upp.

Marcus Tingvall konstaterar att det jämfört med andra landsortskommuner ändå är lite lyxigt att Njudung Energi nu är så pass stora och har så mycket egen kompetens att det går att göra ett sånt här projekt på egen hand.

– Vi tittade också på nyckelfärdiga verk men vi bedömde att vi kunde göra det mycket billigare själva. Det skenar lätt iväg, konstaterar Marcus.

De nya processdelarna med fällning och den avslutande poleringsdammen är nödvändiga för att ha en möjlighet att klara utsläppskvaliteten.

– Med fällningen klarar vi möjligen fosfor. Funkar dammen som leverantören Vegtech säger att den ska, så ska vi kunna klara även kvävet. Enligt Vegtech så ska den fungera även vintertid, förklarar Marcus.

Marcus erfarenhet är också att vintrarna blivit mycket mildare på senare år. Annars är det i statistiken stränga vintrar på det småländska höglandet. Tomtabacken, landskapets högsta punkt med 377 meter över havet ligger väster om de två gamla bandymetropolerna Nässjö och Vetlanda. I januari är det enligt SMHI i genomsnitt – 4 grader där, lika kallt som i Gävletrakten. Än märkligare är det kanske att Tomtabacken i juli har en medeltemperatur på bara 14 grader, nästan på tiondelen samma som Jokkmokk vid polcirkeln. Nu är Tomtabacken 4 – 5 mil nordväst om Bäckaby med en uppförsbacke på nästan 170 meters höjdskillnad men den långsiktiga trenden för de senaste 25 åren, från SMHI:s mätstation är som den är. Snittet på vintermånaderna ser några grader varmare ut under de senaste tio åren. I såväl Nässjö som Vetlanda har bandylagen flyttat in i ishallar.

Valet att bygga ett nytt reningsverk i Bäckaby ger naturligtvis också lite driftjobb. Kim beräknar att verket behöver ses till någon gång i veckan, även om det övervakas centralt via en sms-tjänst. Poleringsdammen hoppas han kommer att klara sig utan större underhåll annat än rensningar med några års mellanrum.

Annons Wateraid