Det skulle kunna vara en bildsvit på en mäklarehemsida för en schysst lägenhet i Haga eller Väst på stan, i Umeå. Genom att greppa bilden med fingret eller muspekaren kan hela lägenheten besiktigas uppåt, nedåt och runt den punkt där mäklarens fotograf stått för sitt 3D-foto. Sprickor i taket och fläckar på parketten kan hittas rätt snabbt med zoom-funktionen.
I Vakins nya system för brunnsinspektioner är det då inte parketten som synas. Istället är det inträngande tätningar och okända servisanslutningar som avslöjas på fotona. Walter Jonasson, underhållschef för VA på kommunala Vakin i Umeå berättar hur besiktningar har gått till förut.
– Tidigare inför till exempel en förnyelse av en gata så skickade jag ut en kille från ledningsnät som fick kolla hur brunnar och ventiler såg ut att fungera. Tillbaks så fick jag eller arbetsledaren/projektledaren ett protokoll där det stod »ventil och ventilbeteckning OK eller så stod ingenting« eller så ibland kunde det stå »gräves«. Det finns ju ett stort spann mellan okej och »gräves«, för då förstår man att den inte är bra, säger Walter Jonasson.
Walter är ingen driven VA-underhållschef egentligen. Före mars 2012 så arbetade han inom tillverkningsindustrin mot superhårda material, han gjorde syntetiska diamanter. Hans nya personal på Vakin, som då hette Umeva, har fått träna honom hårt på VA-frågorna, berättar han. När han började att förstå sig på VA-branschens kod- och betygssystem för ledningar och brunnar så kände han att det borde gå att effektiviseras och användas bättre.
– Frågan var hur jag skulle komma ifrån den här metodiken att åka ut och titta på en brunn och i bästa fall ta ett foto uppifrån? Det blir ju aldrig av att man går ned i brunnen. Till det behövs två personer och det är tidsödande och blir snabbt en arbetsmiljöfråga. Hur förflyttar jag det till något modernt, tidseffektivt, med högre kvalitet och bättre arbetsmiljö, frågar sig Walter.
Svaret poppade upp när han var på väg till sina svärföräldrar i Lycksele för ett familjefoto. På plats fanns en fotograf som Walter lärt känna lite tidigare. Fotografen Marcus Bäckström har företaget 3D Foto i Lycksele.
– Jag började att fundera. Inspektioner av brunnar; kan man inte göra det med en 3D-kamera? berättar Walter.
Han bestämde sig för ett test. Marcus fick som prov försöka hitta en lösning för att ta ett 3D-foto på sin vattenbrunn hemma, från botten och upp till toppen.
– Med grejer han hade hemma så firade han ned sin 3D-kamera och tog kort med jämna mellanrum och skickade en fil till mig som var enastående bra. Det gav ett helt nytt perspektiv på vad man kunde se och bedöma, säger Walter.
Närmare efterforskningar visade att metoden redan finns. Ett par multinationella företag som gör kameror för rörinspektioner erbjuder den här typen av teknik.
– De har jätteläckra manicker som är dyra och det finns svenska företag som har provat att använda utrustningen med det blir för dyr timkostnad för att nån kund skulle kunna köpa den. Då får man också väldigt mycket mer. De skapar en 3D-modell av brunnen som man kan mäta i, man får som en cad-ritning på sin brunn. Det känns lite överkurs när man bara ska inspektera sin brunn och sätta betyg på den. Ett vant öga ser ganska snart till exempel vad det är för rör och diameter som finns anslutna i brunnen, säger Walter.
Först gjorde Vakin ett litet förprojekt på drygt 30 brunnar i ett förnyelseprojekt som kommunen driver. De 30 brunnarna var blandat med spill- och dagvatten. Efter det gjordes ett till projekt med ungefär lika många brunnar, där de förfinade tekniken en del.
– Det blev totalt 70 brunnar. I den andra omgången såg vi bland annat till att han fick norrpunkten rätt så att han navigerar korrekt. Då hade Marcus också köpt in ett bättre stativ för kameran så att han enkelt kunde flytta mellan brunnarna och samtidigt se till att kameran går ned helt lodrätt utan att vrida sig, berättar Walter.
Enbart befintlig fotoutrustning har använts. Stativet där kameran monteras för att vevas nedåt i brunnen har ett förlängningsbart mittstag som nu når 5 – 6 meter ned. En ljusboll sitter nära kameran och lyser upp. När den första bilden högst upp i brunnen tas, så ställs en GPS-position in.
– Kameran tappar sedan GPS-mottagningen ganska snabbt men i postprocessingen av bilderna så utgår vi från den första bilden i brunnen för nollpunkten och matchar sedan de övriga bilderna efterhand så att vi får in dem i rätt position i cirkeln, säger Walter.
Uppe på marken står fotografen och följer kameralinsen i en ipad. När inställningen är bra tar fotografen bilden. Sedan skickas kameran ned till nästa intressanta punkt. Ofta kan det vara nästa skarv i brunnen eller något annat som ska fokuseras. Det brukar bli foton från 3 – 4 nivåer i varje brunn.
Bilderna hamnar nu på en webbindexsida som sedan ska länkas till VA-banken.
– När vi då har en brunn som är inventerad kommer man direkt till den här webbsidan för brunnarna i det jobb man har framför sig i VA-banken, säger Walter.
När bildfilen finns i systemet kan man plocka upp den i VA-banken och öppna brunnsformuläret, ha bildfilen bredvid sig och skatta brunnen.
– Du kan kontrollera in- och utgångar, hur vaggan ser ut och täntningar som tränger in och bedöma allt enligt den vedertagna betygsskalan, säger Walter.
En del överraskningar har redan kommit upp tack vare den nya tekniken.
– Vi har haft några överraskningar med helt okända servisledningar som kommer in i brunnar. Ofta har de legat under utstick på nyare serviser så att den gamla som ligger inte setts uppifrån tidigare, säger Walter.
Där ligger också mycket av vinsten. Konditionen längre ned i brunnen blir mycket tydligare nu jämfört med tidigare. En annan finess är att fotograferingen kan göras vid gynnsamt väder under sommaren medan bedömningen av bilderna kan vänta tills arbetsbelastningen minskar under någon annan tid på året.
– Det här är inte någon exakt vetenskap utan det handlar om underhåll. Vi skapar inga underlag för ritningar eller så. Det finns till exempel ingen garanti för att kameran är helt centrerad i brunnen, säger Walter.
Han betonar också att det här är ett första steg och att det finns en stor utvecklingspotential inom området.
– I en framtid kan man tänka sig att programvaror själva kan känna igen till exempel en utträngande tätning för att kunna automatisera mycket av bedömningen med samma teknik som vid ansiktsigenkänning men det ligger mycket längre fram i tiden. Vi börjar med att manuellt titta på bilderna, avslutar Walter.
