Sök
Cirkulation 2/17
partners logo

Mikael Olshammar vid IVL Svenska Miljöinstitutet. FOTO: IVL

partners logo

Simon Magnusson. FOTO: LTU

Utsläpp från konstgräsplaner inte så stort

Mycket tyder på att utsläpp av tungmetaller och mikroplast till vattendrag från konstgräsplanernas gummigranulat kan vara mycket mindre än vad olika rapporter tidigare befarat. orskningen ligger dock efter och några gedigna kvantifieringar har ännu inte gjorts. Det är också osäkert hur mycket som når haven. Omkonstruktion och bättre underhåll diskuteras också för att säkerställa att miljögifter och mikroplaster inte sprids till haven.

Text/Tomas Carlsson

Sverige och Fiji står som värdnationer till FN:s havskonferens i New York i juni i år. Mikroplaster i haven har blivit ett hett ämne och Cirkulation har tittat närmare på om konstgräsplaner är stora källor till plast i haven. Mycket tyder på att tidigare presenterade siffror om konstgräs som potentiell källa är överdrivna, och det står klart att kunskapsläget är mycket lågt.

I början av förra året förekom siffror om att 4800 ton sprids varje år på Sveriges konstgräsplaner som en potentiell källa till mikroplaster i haven, siffror som sades komma från IVL Svenska miljöinstitutet. De har fått i uppdrag från Naturvårdsverket att undersöka vilka potentiella källor till spridning som finns.

Rapporten mötte kritik från flera håll, bland annat från Rickard Bryborn i Malmö som är idrottsplatskonsult och har medverkat i bygget av 130 av Sveriges 697 konstgräsplaner.

I en debattartikel i Sydsvenskan ansåg han att även om problemet skulle tas på allvar är det viktigt att fakta är korrekt och att de presenterade siffrorna är överdrivet höga.

Han menar också att även om planerna fylls på med gummigranulat i vissa mängder är det inte så att allt som fylls på är sådant som har lämnat planen eller arenan. Och det som har lämnat planen behöver inte alls ha nått dagvattnet.

I princip finns det tre huvudtyper av konstgräsplaner med granulat:

• SBR-granulat som är gamla bildäck. Innehåller mest miljögifter, men däck tillverkade efter 2010 är mer miljövänliga.
• EPDM-granulat som är nytillverkat med betydligt mindre miljögifter.
• Kork/kokos-granulat med nästan inga miljögifter alls.
• Termoplast.

Konstgräs består i regel av en matta där fem centimeter långa plaststrån vävts in. För att få rätt spelegenskaper läggs en centimeter sand i botten och på det 2,5 centimeter granulat. Kvar återstår 1,5 centimeter fritt strå. Det finns även en variant med kortare strå och tunnare granulatlager, men med en sviktmatta av gummi under.

När IVL svenska miljöinstitutet först visade siffrorna i sin rapport utgick de från tillverkarens rekommendationer om hur mycket granulat som ska fyllas på en plan varje år, 3 – 5 ton. Men representanter för fotbollförbundet anser dock att det är för mycket. 1 – 3 ton är mera rimligt, enligt olika källor på förbundet.

– Vi hade mycket kort tid på oss för att undersöka detta och har ändrat siffrorna, säger Mikael Olshammar hos IVL, som är den som hållit i delen som handlar om konstgräs.

Nya siffror under året blev istället 2 300 – 3 900 ton per år som fylls på men i en reviderad rapport i vår från IVL kommer den siffran att sjunka till 2 000 ton per år, utifrån nya uppgifter som kommit på sistone.

När Kemikalieinspektionern 2006 kom med sina rekommendationer handlade det mest om urlakning av tungmetaller, exempelvis zink. Sådan urlakning sker, men sannolikt i mycket mindre mängder än tidigare befarat.

Annons:
VegTech


Simon Magnusson, industridoktorand vid Luleå tekniska universitet, har installerat mätutrustning, lysimetrar, under två planer. I en rapport han nu färdigställer, visar han att det inte är några höga halter av zink som påträffats i vatten som dränerat genom grusmaterialen under planen.

Det var heller inga större skillnader mellan SBR-gummi och EPDM-gummi som innehåller mindre av de undersökta ämnena.

– Det kan därför vara så att SBR-planer har flera fördelar när man väger olika aspekter mot varandra, exempelvis fördelen med att återvinna gummi jämfört med att nytillverka materialet, säger Simon Magnusson.

Proven har pågått under ett år för att undersöka tungmetaller och organiska ämnen. Just nu handlägger han ett examensarbete som också ska mäta partiklar i brunnarna från dräneringen.

Han har, liksom andra vi pratat med, funnit att det är mindre mängder regnvatten som lämnar en konstgräsplan, då den i sig själv fungerar som ett stort vattenmagasin. Hur mycket partiklar som lämnar planen vid häftiga regn och ytavrinning är inte mycket utrett.

Det är dock klart att det mesta regnvattnet helt enkelt avdunstar. Sammantaget ger det ytterligare en anledning till att tro att mängderna granulat som kommer ut i dagvattnet inte är så stora, men det behöver utredas mera.

Vid mätningar i Stenungsund fann man små mängder zink i den lilla mängd dräneringsvatten som lämnade just den SBR-planen, men halten var mycket lägre än de halter kommunen tillåter att industrin släpper ut.

När debatten om mikroplaster i haven kom igång för något år sedan ändrades istället fokus på att istället titta på hur mycket granulat som lämnar en konstgräsplan. Ingen har gjort några grundliga mätningar på vart det tar vägen.

Klart är att en del av det som försvinner lämnar planen med spelarna, via skor och kläder. Det ham­nar i omklädningsrum och hemma i hallen för dem i ungdomslagen som blir hämtade av sina föräldrar.

Stora mängder kan också ses vid snöupplagen som blir efter snöröjning under  vintern. Läggs detta på en asfaltyta, kan det tas om hand och återanvändas, och det är därför en rekommenderad skötselåtgärd.

De allra finaste partiklarna kan silas igenom och en del fastnar då i sandlagret, medan en del större partiklar också blir mera kompakta när de blir nedtrampade och därmed inte försvinner alls. Det kan dock också vara en anledning till att planen behöver fyllas på.

När Cirkulation frågar runt visar det sig att det är stor skillnad på hur mycket som behöver fyllas på. Vissa planer fylls nästan inte på alls, medan andra fylls på mera. Flera menar att max ett ton per år kan vara ett medel. Högre nyttjandegrad kan påverka fyllnadsbehovet.

Skötseln av planen kan vara mycket viktig för hur mycket den behöver fyllas på. Granulatet flyttar sig ut mot sidorna. Planen behöver ruggas upp och sopas några gånger i veckan och rätt gjort kan det göras så att granulatet flyttas tillbaka mot mitten av planen.

– Kommunerna har mycket att lära när det gäller driften. Vissa kommuner är bra, medan andra struntar i det. Det finns pengar att tjäna på att sköta planen rätt, säger Ingvar Björkman, tidigare fritidschef i Stenugnsund, nu ledamot i anläggningskommittén i Svenska fotbollförbundet.
I Stenungsund finns en plan som består av kork, kokos och tio procent termoplast. De har i flera år undersökt den och jämfört med en SBR-plan i kommunen.

– Vi valde kork eftersom den ligger i ett känsligt område. Vi ville att dränvattnet skulle vara så rent att det gick att dricka, så vi satte också in ett litet reningsverk. Men vi tog bort reningsverket eftersom vattnet redan från början var så rent, berättar Ingvar Björkman.

Korkplanen fick också kommunens miljöpris 2014. Men det finns nackdelar med kork, en del som inte är obetydliga. En plan med kork kräver skötsel varje dag, istället för tre dagar i veckan för en gummigranulatplan.

– Men antalet drifttimmar är bara strax över 20 procent mera. Den stora nackdelen är att alla sorters kork fryser under vintern och planen får stänga av, säger Björkman.

Det pågår nu också arbete på flera håll med att hitta den ideala konstruktionen för konstgräsplaner. Det gäller dels hur dräneringen utformas, med gemensam uppsamlingsbrunn, och dels hur filter i dessa brunnar ska kunna stoppa eventuella partiklar som förts bort med vattnet.

Publicerad 2017-03-15 08:00

Uppdaterad 2017-03-15 08:00